From /usr/spool/mail/matoh Wed Oct 6 01:00:13 1993 From ahrvid@sfbbs.edvina.se Tue Oct 5 15:31:09 1993 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.5/8.5) with SMTP id PAA16350; Tue, 5 Oct 1993 15:30:57 +0100 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (5.65c8-/1.2) id AA11059; Tue, 5 Oct 1993 15:27:06 +0100 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA21869; Tue, 5 Oct 93 15:26:17 MET Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Tue, 05 Oct 93 13:31:42 -1 for matoh@lysator.liu.se To: matoh@lysator.liu.se Subject: Fandboken del 1 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Tue, 05 Oct 93 13:31:17 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: RO ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- Du f}r dock g|ra rent tekniska {ndringar som kr{vs f|r |vers{ttning till andra datortyper. Finner du anv{ndbar eller l{sv{rd uppmanas du att skicka 40:- till Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, 116 31 Stockholm (skicka det som sedlar i ett kuvert) och f|r det f}r du en tryckt version (n{r den kommer, ej klar i skrivande stund). ------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------- You may do purely technical changes that is needed for translation to other computers. If you find useful or worth reading you are encouraged to send 40 SEK (ca. 8 dollars) to Ahrvid Engholm, Renstiernas Gata 29, S-116 31 Stockholm, Sweden (send it as bills in an envelope) and for this sum you'll get a printed version (when it comes, it is not ready at this moment). Skicka g{rna kommentarer med mera om till adressen nedan: <116 31 Stockholm> <(Sweden)> Har du E-mail kan du skriva till: , eller . Not: < och > {r fetstilsmarkeringar som lagts in av praktiska sk{l. Svenska tecken har |versatts till 7-bits-ASCII av kompatibilitetssk{l Om du {r intresserad av science fiction, fantasy och fandom uppmanas du att prenumerera p} Ahrvid Engholms sf-nyhetsblad , som kommer ut 4-6 ggr per }r med nyheter om fandom, nya b|cker, filmer, fans, klubbar och dessutom har recensioner, intervjuer, artiklar, debattmaterial och mycket annat. I skrivande stund kostar en prenumeration p} 8 nr 50 kronor som kan s{ttas in p} pg 436 32 00-9 (om avgiften h|jts n{r du betalar j{mkas det antal nummer du f}r ned}t). Du kan best{lla ett gratis provnummer genom att skicka returporto till adressen ovan. (Och eftersom m}nga fr}gar: Nej, SFJ finns {nnu inte i E-form, av en rad praktiska sk{l.) ing}r i StF|rlagets (="StencilF|rlaget") utgivning d{r {ven f|ljande titlar utgivits: (red Ahrvid Engholm), en samling med tio svenska fandomorienterade k}serier, artiklar och noveller fr}n ledande svenska sf-fans |versatta till engelska, illustrerade av tio svenska fan-illustrat|rer. Finns fortfarande i tryck. Best{ll f|r 10 kronor plus frim{rke f|r 100 g. (red Ahrvid Engholm), svenska sf- och fandom-amat|rfilmer samlade p} en 180 minuters VHS-kassett. Upplagan {r f|r n{rvarande slut, men om en ny upplaga skulle g|ras blir priset ca. 150 kronor. (red Ahrvid Engholm, Erik Andersson och David Nessle), en kassett med texth{fte (p} engelska och svenska) |ver s k filks}nger fr}n svensk sf-fandom. Kassetten {r 45 minuter l}ng och samlingen kan best{llas f|r 25 kronor (inklusive porto). (arbetsnamn) {r inte utgiven {n men {r t{nk att samla de fanhistoriska artiklarna ut Fanytt/SF-Journalen. Sitt inte uppe och v{nta p} den. H}ll ocks} utkik efter Ahrvid Engholms bok (CW\BOOKS, Stockholm, 1993). Finns i bokhandlar och datorbutiker, och inkluderar en diskett med 28 av de b{sta shareware-programmen. Fandom {r egentligen n}got mycket st|rre {n oss sj{lva, heter det. (Sl} upp det!) Men vad {r det egentligen? Och vad {r det h{r f|r bok? handlar om spr}ket, slanget, terminologin, facktermerna, de od|dliga citaten i science fiction-r|relsen - det som kallas "fandom". Fandom {r en r|relse som startade i USA i b|rjan av 30-talet, eller till och med den 11 december 1929. Fandom {r den informella, internationella r|relse av sf- intresserade som utger fanzines, organiserar klubbar, arrangerar kongresser och sysslar med mycket annat om och kring sf-litteratur. P} samma s{tt som andra intresser|relser och grupper har sf-fandom utvecklat sin egen jargong - fanslanget - och sin egen begreppsv{rld. Fanslanget {r en witter (sl} upp det!) k{lla att |sa ur f|r dem som {r involverade i fandom. Fandom b|r ocks} vara av intresse f|r alla som {r intresserade av spr}k och olika kulturyttringar. Fandom uppstod i USA i b|rjan p} 30-talet runt de popul{ra s k pulpmagasinen som med f{rgsprakande omslag publicerade fantastiska {ventyrsber{ttelser om fr{mmande planeter och framtida uppfinningar. De f|rsta sf-fansen kom i kontakt med varandra via magasinens brevspalter, d{r brevskrivarens hemadress skrevs ut, och d{rigenom kunde de starta klubbar och b|rja utge amat|rtidskrifter (s k fanzines, {ven om termen "fanzine" inte uppfanns f|rr{n 1941). Fr}n b|rjan var det hela r{tt seri|st. Science fiction s}gs som en genre f|r popul{risering av vetenskap och debatt om framtiden, inte minst av Hugo Gernsback som 1926 startat det f|rsta pulpmagasinet, . Den f|rsta sf-kongressen h|lls i England 1937 f|r fandom hade tidigt spridit sig till Storbritannien, inte minst tack vare det gemensamma spr}ket. De amerikanska magasinen, eller brittiska upplagor av dem, s}ldes ocks} p} v}r sida av Atlanten. 1939 h|lls den f|rsta "v{rldskongressen", Nycon i New York. Den kallades v{rldskongress f|r att den sammanf|ll med New Yorks v{rldsutst{llning, men traditionen att arrangera v{rldskongresser fortsatte (med en del avbrott f|r kriget). {ven om 4 av 5 v{rldskongresser avh}llits i USA, har l{nder som Storbritannien, Australien, Kanada, Tyskland och Holland stundtals ocks} f}tt den {ran. I slutet p} 30-talet b|rjade en ny understr|m dyka upp i fandom. Vi beh|ver inte vara s} seri|sa och vetenskapliga och allt, }tminstone inte hela tiden, tyckte en del. Fanniskheten f|ddes: att syssla med fandom f|r fandoms egen skull. En tidig fannisk gruppering var the Futurians i New York, med medlemmar som Don Wollheim, Fred Pohl, damon knight och {ven Isaac Asimov, som bodde i "slanshacks", utgav oneshots, }t, sov, andades och drack fandom 24 timmar om dygnet. Inom den sf-publicistiska v{rlden startade nu en ny trend. Det var John W Campbell, redakt|ren f|r , som kom p} snilleblixten att inte l{ngre acceptera d}ligt skrivna noveller. Han ville ha trov{rdiga ber{ttelser, med riktiga personer, genomt{nkt story och nya id‚er. D{rmed startade han "The Golden Age of science fiction" som introducerade nya f|rfattare som skulle dominera i decennier fram|ver: Heinlein, Asimov, Clarke, och m}nga fler. Med krigsslutet b|rjade science fiction spridas |ver Europa, kanske med de amerikanska soldaterna, eller kanske f|r att folk var mottagliga: science fiction erbj|d n}got annat {n den s|nderbombade efterkrigsvardagen, fantasi, spekulationer, en ljusare framtid. Europeisk fandom, s{rskilt p} de brittiska |arna och i Tyskland, b|rjade v{xa till sig. I slutet p} 40-talet uppstod den legendariska nordirl{ndska fanniska fandomen, med namn som Walt Willis och Bob Shaw. Irish Fandom kom att inspirera v{rlden i |ver ett decennium. I Sverige hade vi mellan 1940 och 1947 Jules Verne Magasinet, som huvudsakligen publicerade sf-material, men n}gon fandom fick vi inte eftersom JVM inte hade n}gon egentlig brevspalt d{r l{sarna kunde komma i kontakt med varandra. Svenska entusiaster (folk som Sture L|nnerstrand, Sigvard |stlund, br|derna Kindberg, D‚nis Lindbohm, Roland Adlerberth) startade de f|rsta klubbarna p} tidigt 50-tal, Futura, club Meteor och Club Cosmos, och 1954 lanserades flaggskeppet H{pna!. H{pna! var Sveriges f|rsta riktigt renodlade sf-tidskrift och inneh|ll redan fr}n b|rjan en klubbspalt som uppmuntrade nya klubbar. Otaliga klubbar startades och 1956 var det dags f|r den f|rsta svenska kongressen, Luncon i Lund. Inom amerikansk sf blev ny samh{llskritiska, satiriska noveller popul{ra, framf|r allt genom tidskrifterna och . En fannisk svensk fandom b|rjade ocks} dyka upp, f|r vi hade m{rkt hur man gjorde utomlands. Redakt|rerna p} fanzinet Star Stuff visade tidigt fanniska anlag, och ett definitivt genombrott fick "fandom f|r fandoms egen skull" med Det Fanniska Kriget som startades av Sam J Lundwall och D‚nis Lindbohm. Lundwall (SF-Nytt) och Sture Sedolin (SF-Times) drog ig}ng de f|rsta nyhetsfanzinen, som kunde ber{tta om vad som h{nde. Vid den h{r tiden fanns n}got hundratal aktiva. Svensk fandom har alltid g}tt upp och ned i aktivitet. I b|rjan p} 60-talet blev H{pna allt tr}kigare (tidskriften hankade sig fram till 1966) och den gamla fansen allt tr|ttare. Man hade br{nt allt krut p} bland annat att starta ett tiotal s} kallade SF-Unioner - alla misslyckades, trots energiska insatser av exempelvis eldsj{lar som Alvar Appeltofft. Nedg}ngen br|ts n}gra }r in p} 60-talet n{r en ny fangeneration kom till, med folk som John-Henri Holmberg, Bertil M}rtensson och Mats Linder. Dessa slog sig samman i Witterhetssellskapet Din Ven Fandom och b|rjade utge fanniska fanzine av ett annat slag {n f|rr. P} sent 60-tal var det ytterligare en aktivitetskris. H{pna! var borta och kongresserna var f} och sm}. I b|rjan p} 70-talet }terupplivades Jules Verne Magasinet (egentligen skedde det redan 1969, men Bertil Falks semiprozine-JVM var inte s} inspirerande som n{r Sam J Lundwall tog |ver det) och en rad kongresser h|lls, med v{xande deltagarantal }r fr}n }r. WDVF h|ll en vartannat }r, Sam J Lundwall och JVM h|ll en vartannat }r. Det blev nu helt pl|tsligt inte ovanligt med sf-kongresser med b}de 200 och 300 deltagare. Kulmen n}ddes med Scancon 76, som lockade drygt 450 deltagare - ett rekord som fortfarande st}r sig. 60-talet och tidigt 70-tal f|dde en ny trend inom sf-litteraturen. Det var "New Wave" som kom, anf|rd av den brittiska tidskriften och dess redakt|r Michael Moorcock. "New Wave" skrev om m{nniskans inre ("the inner space") och var inte r{dd f|r litter{ra experiment. Tyv{rr drabbades vi strax ocks} av Star Trek och Star Wars, och horder av unga, glos|gda s} kallade "media-fans" som viftade med str}lpistolattrapper och skrek "Beam me up! Scotty!" Sf-fandom blev mer polariserad och fick sub-fandoms. I Sverige f}r sub-fandomarna representeras av Tolkienr|relsen och kanske ocks} av rollspelsr|relsen; Star Trek har vi hittills varit f|rskonat fr}n, men ett tag mullrade en m{ktig svensk Star Wars-fandom. Skandinavisk F|rening f|r Science Fiction, som egentligen startats 15 }r tidigare (t{nkt som en "skandinavisk SF-Union" - en tanke som klokt nog snabbt |vergavs), b|rjade v{xa till sig i mitten av 70-talet. Med |vertagandet av Askild och K{rnekulls SF-Bokklubb fick man pl|tsligt 800 medlemmar, och man fick r}d med en egen klubblokal. I n}gra }rs tid var all fanaktivitet i Sverige n{stan identisk med SFSF, som lade sitt kv{vande grepp |ver allt. N}gra yngre fans i framf|r allt Stockholm (bland annat undertecknad) som l{rt sig fandom p} WDVF:s och JVM:s 70-talsconer b|rjade nu ta mod till sig och utmana etablissemanget. En viktig milstolpe var startandet av nyhetsfanzinet Vheckans {vfentyr (V{, redakt|rer undertecknad och Anders Bellis) ny}rsaftonen 1978. Det skulle bli den unga, fanniska fandomens husorgan och avant-gardet. V{ levde bara i tv} }r men lyckades med sina (n{stan) veckovisa nummer p} den korta tiden vitalisera Stockholmsfandom och inspirera nya fangrupperingar p} s}dana orter som Bor}s, Alings}s, Hallstahammar och Sala. N{sta focal point d|k upp i b|rjan p} 80-talet n{r Alings}s- och Salafandom sm{lte ihop till Salings}sfandom, med den energiske Erik Andersson och den geniale David Nessle som f|rgrundsgestalter. Efter en tid flyttade alla fans till G|teborg (till exempel ocks} V{rnamofandom, med bl a Maths Claesson - man var d} i den }ldern d} man skulle b|rja p} n}got universitet) och G|teborgsfandom tog greppet om utvecklingen. M}nga fr}n Bor}s ansl|t sig och man etablerade stundtals veritabla slanshacks. Viktiga organ var G|teborgs Fhaanveckliga och s{ndningarna fr}n Sveriges Fanzine F|rening. 80-talet innebar ocks} f|delsen f|r den senaste tunga trenden inom sf- litteraturen, cyberpunken, d{r William Gibsons roman (1984) allm{nt anses vara startskottet. Cyberpunken handlar om informationsteknologi och skriver om en dystopisk framtid d{r anarkin h{rskar, tong}ngar som vinner resonans i den ekonomiska krisens tid. F|r fandom inneb{r den nya str|mningen ett st|rre intresse f|r elektroniska medier. I mitten p} 80-talet kom nedg}ngen f|r svensk fandom igen, och nu blev den djup. Stridigheter kring bland annat Swecon 85 och SEFF-skandalen 1987 satte sina sp}r, och det ber{knas att antalet aktiva sj|nk med ca. tv} tredjedelar. F|rmodligen den djupaste nedg}ngen sedan 60-talet. L}ngkonjukturen har varit l}ng (precis som dagens ekonomiska l}gkonjuktur) men nu b|rjar man }ter sk|nja livstecken. Varje }rs kongresser v{xer, inte explosionsartat men {nd}, men fanzineutgivningen g}r fortfarande tr|gt - den elektroniska tids}ldern har kommit, och det b|rjar bli omodernt att uttrycka sig p} papper. Nya grupperingar av intresse {r Link|pingsfandom, kanske Farstafandom - och de nya Stockholmsfansen, som tidigare bodde ute i landet. Det h{r {r v{rldsfandoms och svensk fandoms historia och bakgrund i korthet. F|rstod du inte allt som sades har du en hel att sl} upp det i... Att sammanst{lla n}got som har inte varit en l{tt. Sf-r|relsen uppvisar en m}ngfacetterad v{rldssbild. Begreppen {r r|rliga och r|riga. Det har naturligtvis varit oundvikligt att urvalet i viss m}n f}tt bli personligt. H{r {r {nd} n}gra riktlinjer som jag f|rs|kt f|lja: * riktar sig i f|rsta hand till svenska sf-fans och i begr{nsad m}n till sf-fans fr}n |vriga Norden. Urvalet har dock {ven m}nga termer fr}n engelskspr}kig fandom, p} grund av dess stora inflytande. Jag har till}tit mig att f|rsvenska engelska uttryck n{r det {r allm{nt vedertaget. * {r anv{ndarinriktad och ta upp de ord och begrepp man kan komma att st|ta p}: alla de vanliga fanslangorden, begrepp och citat av central betydelse, namn p} saker och ting. En del av de engelska orden {r egentligen allm{ngods i engelskan, men har s{rskild spridning i fandom. * skall b}de informera och roa. Jag har {ven valt att ta med en del termer p} grund av deras underh}llningsv{rde, underfundighet eller orimligt lustifierande (sl} upp det!) tidstypiskhet. * {r fr{mst en ordbok, men jag har jag har l}tit ordf|rklaringarna g} mot det fancyklopediska (sl} upp det!) i vissa fall. Jag har i stort sett undvikit egennamn p} personer som uppslagsord; personer f}r ist{llet presenteras i samband med begrepp de myntat, saker de gjort eller pseudonymer de anv{nt. * Egennamn p} klubbar och kongresser {r dock med; p} fanzines tas egennamn med om det finns n}gon s{rskilt intressant omst{ndighet kring fanzinet eller om fanzinet har varit betydelsefullt p} n}got annat s{tt. M|jligen kan man anklaga mig f|r att vara inkonsekvent i urvalet, men jag har inte k{nt mig tvingad att g} in p} alla fanzines eftersom det finns andra listningar f|r det, t ex rune forsgrens skandinaviska fanzinebibliografi (som dock bara g}r fram till 1977). * Jag n{mner endast undantagsvis plural och b|jningar. Jag tar inte med alla ord som kan avledas ur ett grundord. * I ordf|rklaringarna stoppar jag ibland in termer som anknyter till huvudordet, eller alternativa termer (alternativ st}r direkt efter huvudordet). M}nga av dessa "extra" ord skulle i och f|r sig kunna st} som egna uppslagsord, men genom att inte bryta ut dem har jag kunnat g|ra listningen n}got mer kompakt. M|jligen genomf|r jag utbrytning av de "extra" orden till senare upplagor. Listningen inneh}ller omkring 1300 uppslagsord - men med de "extra" orden i ordf|rklaringarna b|r det totala antalet ord bli n{rmare 2 000. * Jag struntar i de flesta specifikt sf-inriktade orden: rymdkolonier, terraforma, hyperdrive m m. Enstaka sf-termer som space opera, BEM och FTL f}r vara med. P} samma s{tt struntar jag i de flesta termer fr}n sub-fandoms, t ex de flesta Tolkienord. Jag tar med alla konstiga, ofta kn{ppa uttryck som fans stundom anv{nt som synonymt f|r termen "science fiction" eftersom det begreppet {r centralt. * Jag n{mner endast undantagsvis f|rkortningar av organisationer eller fanzines som egna uppslagsord. (En svaghet i Ingvar Svenssons annars utm{rkta Skandifandom-publikationer {r att han excellerade i f|rkortningar.) * har m}nga termer kring den fandom som introducerades av och r|rde sig kring nyhetsfanzinet Vheckans {vfentyr. Jag tycker det {r naturligt. Det fanzinet inf|rde helt nya vindar i svensk sf-fandom och en begreppsv{rld som h|rde till det mest nyskapade sedan Det Fanniska kriget i slutet p} 50- och b|rjan p} 60-talet. Det Fanniska Kriget tas f|r |vrigt ocks} upp utf|rligt med i stort sett alla termer som jag kunnat finna. * Ord best}ende av siffror har lagts in i alfabetisk f|ljd, som om siffrorna uttalats. "42" finns allts} d{r "fyrtiotv}" borde finnas. Ingen s{rskild alfabetisk h{nsyn tas till versaler * Jag har f|rs|kt f} med basuppgifter om alla svenska sf-kongresser (plats, tid, storlek, arrang|r, g{ster m m) men h{r f|rv{ntar jag min att en del fel kan ha smugit sig in. Uppgiftssamlandet har kr{vt en hel del bl{ddrande fram och tillbaka i fanzines, som kan inneh}lla motstridiga uppgifter. Vanligen var jag ju sj{lv p} kongressen ocks}, men inte har jag exakta minnen fr}n 15 }r tillbaka i tiden! Sv}righeterna illustreras kanske b{st av att n{r Scancon 76:s programbok skulle lista alla kongresser fram tills dess - en uppgift som var mycket l{ttare 1976 {n 1992 - gl|mdes Alcocon I bort. Kongresser har ocks} haft en tendens att g|ra sm}{ndringar; en som annonseras f|r l|rdag-s|ndag kan pl|tsligt f} fredagkv{llen som "inofficiell uppv{rmning"; en som skall g} fredag-s|ndag kan pl|tsligt stryka fredagen; |verraskningshedersg{ster kan kastas in i sista |gonblicket; osv. Deltagarantalet {r en s{rskild huvudv{rk; jag minns t ex hur Sam J Lundwall p} fullt allvar h{vdade att en av hans SF-Kongressen pl|tsligt hade 500 deltagare. (Vi som var d{r vet att det var max 250.) Arrang|rer {r notoriskt d}liga p} att sj{lva ge korrekta deltagarsiffror, vilket man i och f|r sig kan f|rst} d} de lagt ned mycket arbete och g{rna vill att det skall kr|nas av s} bra efterm{le som m|jligt. {ndock: v{nner och sl{kt som inte {r sf-fans och inte betalat deltagaravgift r{knas med, endagsbetalande r{knas som fullbetalande, man g|r grova uppskattningar upp}t, osv. Siffrorna p} deltagarbadges g}r inte att lita p}: vanligen uppl}ts de 50 f|rsta (i en del fall de 100 f|rsta) siffrorna till kommitt‚ och g{ster, men de flesta av siffrorna blir obesatta. Luckor uppst}r ocks} genom att en del f|ranm{lda inte dyker upp. Jag har f|rs|kt att g|ra {rliga uppskattningar om storlekarna p} kongresserna. Ibland har jag personligen gjort uppskattningar om deltagarantal genom att r{kna huvudena i kongressalarna och komplettera med att kolla i listorna. (En del kan ibland se mig resa p} mig och med en undrande min svepa blicken |ver kongressalen - d} r{knar jag huvuden. Sedan g}r jag snabbt igenom birummen och r{knar alla d{r och avslutar med att konsultera deltagarlistan i receptionen.) Fr}n tidiga kongresser p} 50-60-talen finns ibland mycket precisa uppgifter, t o m kompletta deltagarlistor! Fr}n senare }r blir uppskattningarna sv}rare. Det faktum att Lundwall och Holmberg en tid f|rs|kte konkurrera om att ha de st|rsta kongresserna r{nderar inte trov{rdighet }t deras siffror. Dessutom finns en gr{nsdragningsfr}ga kring vad man skall kalla en kongress. Vi har en massa "sm}coner" som jag med tiden kommit att kalla "mikroconer" (d} de {r mindre {n "miniconer"). Varje endagskongress tycker jag {r en mikrocon, om den inte {r s{rskilt stor (Spacecon 80 var f|ljaktligen inte en mikrocon). Den traditionella definitionen p} en sf-kongress {r n}got i stil med: a) den skall vara f|rannonserad, b) ha ett f|rplanerat program, och c) vara |ppen f|r alla som erl{gger deltagaravgift. Mikroconer uppfyller inte alltid dessa krav. Jag tar med mikroconernas namn som uppslagsord (t ex Myscon, H|con, Contact, Mikrocon, Infracon, Infinitesimalcon, Nocon) men har inte med dem i den officiella, kronologiska kongresslistan (under uppslagsordet "kongresser"). (Jag kommer till senare upplagor att |verv{ga hur jag skall behandla Club Cosmos Kalcon, som bara {r en "endagscon" men {r mer minicon {n mikrocon d} den arrangeras p} ett ganska ambiti|st s{tt. Tills vidare st}r Kalcon inte i den officiella kongresslistan.) Sammanst{llningen av b|rjade delvis g|ras utifr}n de k{llor som jag listar i bibliografin. Men jag har absolut inte slaviskt f|ljt dem, utan har sj{lvst{ndigt utv{rderat, rensat och modifierat. Men de listade k{llorna motsvarar inte mer {n kanske en 40% av uppslagsorden! N{r k{llorna var genomg}ngna gick jag omkring i veckor (sammanlagt, men det har varit utspritt |ver flera olika perioder) och antecknade p} l|sa lappar alla ord och begrepp som fanns i mitt huvud. Det {r f|rv}nansv{rt vad man kan komma ih}g, och man finner att erinrandet av ett visst ord och en viss omst{ndighet genast genererar minnen av halvdussinet andra. Det man trodde man gl|mt dyker upp igen, djupt ur hj{rnans irrg}ngar, framlockade av en f|rflugen tanke och en vag h}gkomst. Det finns m}nga teorier om varf|r den m{nskliga hj{rnan med sitt associativa minne {r en s} f|rtr{fflig faktabank, och jag {r n{stan beredd att tro p} dem alla. Ett antal veckor {gnades sedan }t att systematiskt g} igenom alla svenska nyhetsfanzines fr}n svensk fandoms start fram till nu. Fr}n och med slutet av 50-talet finns faktiskt kontinuerlig utgivning av nyhetsfanzines. Det som {r v{rt att ta upp m}ste antas ha f|rekommit d{r. Bland zinen kan n{mnas SF-Times, SF-Nytt, Fanac och s} f|rst}s Vheckans {vfentyr. Visserligen saknas mig enstaka nummer av de tre f|rsta titlarna, men i princip har jag kunnat f|lja allt som h{nt. Vissa andra fanzines, t ex SF-Forum, har {ven konsulteras fast man inte h{r kan tala om en konsekvent genomkamning. Faktainsamlingen inneb{r m}nga, m}nga m}naders arbete och har skett i sm}st|tar under perioder. D{rmed har blivit den textm{ssigt mest omfattande publikation jag n}gonsin utgivit. Inneh}llet motsvarar en och en tredjedels roman. (Dock inte romaner av Steven King-typen...) (Mina tidigare mest omfattande publikationer {r Vheckans {vfentyr 53, Fanytt 137 och boken Shareware, samtliga p} mellan 300 000 och 350 000 tecken. Fandboken {r |ver 400 000 tecken l}ng enligt ordbehandlaren - utan att vara riktigt klar {n - men enligt traditionell manusber{kning b|r den vara minst 425 000 tecken l}ng. Ordbehandlare ljuger alltid om textl{ngder, ser ni. N{r man r{knar manusl{ngd f|r hand, med traditionella metoder, skall man n{mligen ocks} r{kna in de delar av rader i styckeslut som inte inneh}ller text, f|r de tar ocks} upp plats vid tryckning. Det g|r aldrig ordbehandlare.) N{r man under en relativt kort period l{ser igenom en massa gamla fanzines f}r man en b{ttre |verblick av utvecklingen {n n{r man ursprungligen l{ste dem. Man f}r ocks} m|jlighet att studera och fundera vad man sj{lv skrivit. Mitt f|rsta fanzine, Fanarkistisk skrivelse 1, kom 1978 och fick artiga recensioner. (Uppmuntrande!) Sedan kom en period d{r alla fanzineutgivarambitioner f|rl|stes under frenetisk aktivitet. Jag engagerade mig i SFSF som Ung Kritiker av alla gamla st|tar. Lilla jag v}gade utmana hela det m{ktiga SFSF som vid tiden hade n{ra 800 medlemmar!). Fr}n fanzines jag plockat upp ur gratisfanzinel}dor p} Scancon var jag sedan 1976 n}gorlunda insatt i fandoms grundbegrepp. Jag k{nde till Roscoe, till exempel. Forodrims gamla stencilapparat Ernst donerades till mig h|sten 1978 och utl|ste en fanatisk aktivitet, som gick ut p} att med komplicerade metoder f|rvandla tr{d till trycksaksf|rs{ndelser. (Ernstgossen tryckte det f|rsta Palantiren, men det v}gar jag v{l knappt s{ga, f|r d} f}r v{l Harads Thorongalad ett sv{rd genom bringan!) Jag utgav veckofanzines redan innan Vheckans {vfentyr, i form av BFF-News, och jag hade b|rjat skaffa mig en klar uppfattning om vad fandom var och hur det borde fungera och exakt varf|r den var N}got Mycket St|rre {n Oss Sj{lva. Detta var uppenbart: skulle jag g|ra n}gonting av livet s} m}ste det vara n}got med 1) science fiction och 2) skrivande. Jag hade redan exproprierat min mors gamla Facit och roat mig med att skriva taskiga noveller och ett gymnasiespecialarbete om science fiction. Jag trivdes bakom tangenterna. Jag hade haft femma p} n}gra uppsatser i skolan och l}nade sf-b|cker fr}n biblioteken i snabbare takt {n jag hann l{mna tillbaks dem (n{stan). Att l{sa om en ensamst}ende tv}barnsmors psykopatiska kriser i Hallonbergen {r inte riktigt lika givande som att bes|ka ett framtida rymdimperier, d{r hela planeter ser ut som Hallonbergen och Hari Seldons plan drabbas av psykohistoriska kriser. Och att skriva...det var stundtals en n{rmast hypnotisk k{nsla att h|ra tangenternas skarpa dunsar. Science fiction, skrivintresset, stencilapparaten, det neofan-entusiastiska intresset f|r fandom och avsaknad av n}got vettigare att g|ra ledde fram till Vheckans {vfentyr. Jag tror aldrig det utgivits n}got fanzine n}gonsin i hela v{rlden som V{. Det var otroligt infantilt - stundtals. Det pr{glades av en entusiasm gr{nsande till fanatism, det utforskade helt nya v{gar f|r spr}k och fanniskhet, och det kom i princip varje vecka! Jag b|rjade utge V{ under lumpartiden, vilket betyder att jag egentligen inte borde ha haft tid. F|r att hinna med kunde jag ta med mig morsans Facit i persedelv{skan p} v{rnpliktsflyget och stoppas i bombkontrollen. ("Nej, det {r ingen spr{ngladdning. Det {r en skrivmaskin. Fast skillnaden mellan dynamit och bokst{ver {r inte s} stor f|r en V{-REDAKT|R!!!") Det fanns en period p} 80-talet n{r jag blev r|d i ansiktet n{r jag l{ste gamla V{. Det Fanytt som restes p} ruinerna av V{ var ju klart b{ttre, och det "enda shanna vheckovisa nyhetsorganet f|r SveriFandom" verkade fjantigt. Men s}, n{r jag }ter l{ser om de m|dosamt stencilerade arken mer {n ett decennium senare, tvingas jag till en omv{rdering. Visst {r det pinsamt att man talade om en fanzineblockad mot en stackars norsk fan som om det vore k{rnvapenkrig - men V{:s uppgift var inte att traska l{ngs allfartsv{garna (f|r att l}na en adlerberthism). V{ var uppfyllt av en v{rldsbild, d{r begrepp som Walt Willis, Roscoe och beanies var viktigare {n livet. P} war och varfannan shida s|k faaanisk staaafhning upp - men f|r den som f|rstod v{rldsbilden var allt sj{lvklart, f|r att inte s{ga wittert. Och m}nga f|rstod det. V{ hade hela fandom i sin hand; inflytandet var st|rre {n f|r det i stort sett tio g}nger st|rre Fanac. N{r V{:s TAFF-kampanj misslyckades, hade {nd} det om|jliga i SFSF-styrelsens linje ("Diktatur i SFSF!!!") lyfts i dagen och mindre {n ett }r senare var "segrarna" f{rdiga att ge upp och l{gga ned rasket. V{ fick jorden att b{va - eller i varje fall }stadkoms en hel del "skakande g}ende p}" (sl} upp det!) bland n}gra hundra svenska sf-fans. Man kan spekulera i vad som h{nt om V{ levt vidare, och hur stora mags}r jag d} f}tt, men allt m}ste ta slut f|rr eller senare. Det som d|tt kan inte }terupplivas, men det som d|tt lever paradoxalt nog vidare p} sitt s{tt, i minnen och i skrifter. Kanske kommer svensk fandom att n}gon g}ng i framtiden, om n}got decennium eller s}, att uppleva ytterligare en boom som den som inspirerades av Det Fanniska Kriget och den explosion som kom ur V{. Och d} kan man alltid, s} d{r litet halvt upph|jd, Gammal och Tr|tt, skriva LoCs (sl} upp det!) och tala om hur r}kraften hanterades f|rr och klaga p} att stenciler inte l{ngre g}r att f} tag p}. Efter n}gra }r blev min inst{llning till fandom mer stadgad. Det var inte s} att fandom blev oviktig, men r|relsen fick nya dimensioner och {ndrade proportioner. F|r min del kom fandom att leda raka sp}ret in i det som skulle bli mitt yrke: journalistens. Tidigt p} 80-talet b|rjade jag frilansa s} sm}tt i mond{na tidningar, just d{rf|r att deras redakt|rer l{st V{ och tyckt att fanzinet visat god t}ga! Det finns massor av journalister som {r gamla fans. Jag skrev till exempel f|r "pastor" Acke Fr|berg, och i Jules Verne Magasinet skrev jag i ett helt decennium. Efter Roland Adlerberth {r jag troligen den meste kr|nik|ren i svenska sf-tidskrifter. 1983 ringde en annan gammal fan upp, Anders Palm, som ocks} hade l{st V{ och ville ha hj{lp med den popul{rtekniska tidningen Teknikmagasinet. Jag b|rjade d{r, och n{r Teknikmagasinet gick i putten fick jag kontakt med datatidningsf|rlaget CW\Communications - via en l{sare av V{/Fanytt. Hela tiden {r det fanzinet banat v{gen, och en "hobby" som klarar det {r inte fy skam. En del p}st}r att ett liv d{r fandom spelar en betydande roll {r sv{rmande f|r ov{sentligheter. (Det h{vdas s{rskilt av den som "gafierat" - sl} upp det!) Bryr man sig om fandom {r man en "fanatiker" utan minsta "verklighetskontakt". Tror dessa personer att fandom inte finns? Att fans {r imagin{ra och att coner {r virtual reality? I motsats till att syssla med sm} papperslappar (filateli), miniatyrplastbitar med hjul (modellj{rnv{gar) eller spel (dataspel eller rollspel) handlar fandom alltid om verkliga m{nniskor, och det som h{nder d{r {r alltid interaktion mellan riktiga personer och en existerande fysisk verklighet. Fandom {r ett samh{lle i miniatyr, p} gott och ont, och fans g|r goda och onda saker - och de g|r de verkligen och inte imagin{rt. Fandom {r verkligheten, en delm{ngd av den, och det som {r v{sentligt i fandom {r v{sentligt f|r att det finns. En del tycker inte att det r{cker med att fandom finns. Man m}ste syssla med det som {r "betydelsefullt". Om man diskuterar ett s}dant p}st}ende fram och tillbaka ett tag kommer man oundvikligen fram till att det enda som {r verkligt "betydelsefullt" {r att sitta i Riksdagen och trycka p} knappar som styr v{rldens |de. Det {r allts} n}got som {r f|runnat maximalt 349 stycken svenskar - och vi andra m}ste hitta annat som {r "betydelsefullt". Fandom handlar om kultur, om m{nsklig interaktion, om litteratur, om humor ibland, om sv}ra etiska problem inte s{llan, kanske om allvarliga spekulationer om m{nsklighetens framtid (inom sf-litteraturen). Det tycker jag faktiskt {r betydelsefullt! Det g}r inte att komma ifr}n att kultur, m{nniskor, litteratur, humor, etik och m{nsklighetens framtid {r viktigt. En del startar f|retag och "skapar jobb" och bygger upp n}gon ekonomisk aktivitet. Men det ligger inte f|r alla - man kan g|ra lika viktiga insatser genom att bygga upp n}got som ber|r m{nniskors sinnen. I dagens ekonomiska krisv{rld {r det extra betydelsefullt att pyssla med kultur. M{nniskans andliga behov far n{mligen s{rskilt illa n{r pl}nboken tryter. Och kultur, det {r minsann mycket mer {n statssubventionerad opera och kulturr}dssanktionerade bulletiner fr}n Svenska Afghan-kommitt‚n. Fandom {r kultur - och det {r extra viktigt att just sysslar med fandom, d} s} f} andra g|r det. Ibland undrar folk vad syftet med fanslanget {r. Att spr}ket driver p} utvecklingen {r oomtvistat - spr}k skapar nya begrepp som styr tankar och id‚liv. En del s{rskilda omst{ndigheter g{ller f|r sf-r|relsen. Inom science fiction har det alltid funnits ett behov av att definiera den egna v{rlden. Sf-litteratur har ju inte alltid betraktats med v{lvilliga |gon av omgivningen ("etablissemanget"), och d} blir den naturliga reaktionen att f|rs|ka skilja sig fr}n v{rlden i |vrigt. Man definierar sig som n}got h|gre {n fientliga omgivningen, som bara {r "mond{n" (sl} upp det!). Det egna spr}ket etablerar ens relativa |verl{gsenhet och sl}r tillbaka mot den omgivning som inte f|rst}r vad fanzines och science fiction {r. Det egna spr}ket f}r en att k{nna sig utvald. Spr}ket tj{nar ocks} som inspirationsk{lla. Det beskriver begrepp som l}ter sp{nnande och som man g{rna vill utforska eller bygga vidare p}. Fanslanget har ocks} ett klart underh}llningsv{rde. Orden har ofta humoristiska undertoner. (Fast ibland tycker man f|rst}s att humorn saknas hos en del fans.) Det {r ibland en bisarr, introvert humor, inte s{llan baserad p} ordlekar, men det {r humor. N{r du l{ser f}r du inte gl|mma de humoristiska intentionerna. Det {r inte helt fel att j{mf|ra fanslanget med slanget ur en annan r|relse: hackerr|relsen. Eftersom jag sysslar mycket med datorer har jag kunnat notera massor av paralleller mellan fanslanget och hackerslanget. B{gge kommer fr}n mycket specialiserade grupper med "v{rldsfr}nv{nda" intressen. B{gge har en gammal historia - fandom fr}n tidigt 30-tal, hackerr|relsen fr}n tidigt 60-tal. B{gge verkar i en milj| som frammanar specialtermer; medan sf-fans pratar om extraterrestials {r hackern upptagen av en coredump. B{gge verkar inom en polariserad sub-kultur full med internt k{bbel; faaanen (sl} upp det!) sl}ss mot media-fanen, hackern sl}ss mot den 13-}rige crackern. B{gge har sina inofficiella kanaler (fanzinen respektive BBS:erna), b{gge har kongresser och klubbar...och s} vidare. Eftersom kommer att n} m}nga hackers (d} den sprids som fil) {r dessa paralleller intressanta att ha i bakhuvudet. Kom ocks} ih}g att fanslanget {r mycket {ldre {n hackerslanget. <[NDRINGAR, NYA UPPLAGOR M M> har existerat i 2-3 tidigare upplagor. Den f|rsta omkring 1986 karbonkopierades i 10 ex och har inte mycket gemensamt med dagens. Det var en provupplaga som s{ndes till vissa lekt|rer f|r att f} kommentarer, men den var bara en }ttondel s} omfattande som dagens . En fil-upplaga p} ca. 2/3 av f|religgande verk har spritts inom "Svenska Hackademin" (d{r m}nga sf- fans finns). Slutligen spreds en rej{lt reviderad fil-upplaga p} diskett under Conscience 93, i augusti 1993, Stockholm. Jag har f}tt in m}nga synpunkter och kommentarer som i g|rligaste m}n inarbetats. S{rskilt m}nga f|rslag kom fr}n Mika H Tenhovaara och David Nessle. Alla kvarvarande felaktigheter {r dock mina egna. Ett stort tack till alla som l{st tidigare upplagor och l{mnat kommentarer! Ni f}r g{rna forts{tta att komma med f|rslag p} nya termer eller p} korrigeringar. skall komma ut i fler, ut|kade upplagor. N{r jag tycker att den slutliga formen b|rjar n{rma sig kommer en tryckt upplaga (som skall ha versionsnumret 1.0). Den som betalar 40:- i "shareware-avgift" f}r denna upplaga automatiskt; observera att jag dock inte lovar n}got alls om hur och n{r denna upplaga kommer. I den tryckta upplagan kommer jag allvarligt att |verv{ga att l{gga in illustrationer, men tyv{rr {r det sv}rt att f} med illustrationer i fil-upplagan d} den m}ste vara i ASCII. Med det |nskar jag dig mycket n|je vid l{sningen. __ Nya Epicentrat, Stockholm, 93-10-05 /l _ ( ) _ _ / ll o l \ l l ____ /__ll_ _ _l / _ _ l_ _ l _ _ / ll )l l/ l(_l (_/l )_(_)l )(_)ll l ) / l ___) Nedan en lista i urval p} b|cker och publikationer som ger mer information om sf-fandom. Mycket av det finns enbart i begr{nsade stencilupplagor som det {r mycket sv}rt att f} tag p}; kanske kan man hoppas p} nyupplagor. Fanslanglistor har f|rekommit av och till som spaltmaterial i fanzines och sf-tidskrifter; s}dant listas inte. Artiklar om fandom-historia dyker d} och d} ocks} upp, och tre k{llor kan s{rskilt n{mnas f|r den som vill leta och forska: Vheckans {vfentyr/Fanytt/Science Fiction-Journalen har ofta haft s}dant material och av intresse {r exempelvis D‚nis Lindbohms fanmemoarer "Den gamle och fandom"; SFSF:s publikationer i form av Spektra SF och SF-Forum har ibland haft fanhistoriskt material, exempelvis en artikelserie av John-Henri Holmberg; under den tid Jules Verne Magasinet k|rde fanspalten "Veckans {ventyr" d|k fanhistoriskt material ibland upp och som exempel kan n{mnas Martin Kristensons historik |ver Sala-fandom. av Donald Franson, utgiven av The National Fantasy Fan Federation 1962 som ett stencilh{fte. En listning p} fanslang. Troligen om|jlig att f} tag p}. av Harry Warner jr. Den kanske mest k{nde fanhistorikerns skildring av amerikansk fandom under 50-talet. Finns i en stencilutg}va fr}n 70-talet, och har dessutom kommit ut i bokform (som 1993 vann det prestigm{ttade Hugo-priset f|r b{sta "non-fiction" bok p} engelska - bokupplagan skiljer sig fr}n stencilupplagan fr{mst genom att ha fler illustrationer). Rekommenderad l{sning. G}r att f} tag p}. av Francis Tower Laney, 1949, utgivet som en stencilbok. Den klassiska inside-ber{ttelsen om intrigerna i LASFS p} 40-talet. Troligen om|jlig att f} tag p}. av Harry Warner jr. Den mest k{nde fanhistorikerns skildring av amerikansk fandom under 40-talet, inklusive dess uppkomst under 30-talet. Finns i en bokutg}va fr}n f|rlaget Advent, Chicago, 1969 och b|r g} att f} tag p}. av }bo SF-S{llskap. En skrift som utgavs till Finncon 93, som "guide" till finsk fandom. D{r finns bilder och korta biografier |ver de mest k{nda finska sf-fansen och i slutet en finsk fanslangordlista. Tyv{rr endast p} finska. B|r g} att f} tag p}. av Jack Speer, 1944, fandomuppslagsverk utgivet i en stencilutg}va. [r troligen om|jlig att f} tag p}. av Dick Eney, 1958, en omarbetad och ut|kad version av Speers fandomuppslagsverk utgivet i en stencilutg}va. [r troligen om|jlig att f} tag p}. av Jurgen Marzi, 1991, ett fanslang-lexikon p} tyska, utgivet av Science Fiction Club Deutschland. B|r g} att f} tag p}. redigerad av Ahrvid Engholm, Erik Andersson och David Nessle. Samlingskassett (90 minuter) med "de b{sta" svenska sf-fandom-s}ngerna, varav en hel del har fanhistoriskt intresse d} de kommenterar h{ndelser i fandom. Finns i lager (kontakta red). videokassett redigerad av Ahrvid Engholm, 1990, ca. 180 minuter, en del av fanhistoriskt intresse i form av amat|rfilm fr}n 50- och 60-talen (och {ven senare); framf|r allt club Meteors "Den stora nattens v}lnad". Upplagan {r slut, men det kan komma nya ex i cirkulation. av rune forsgren. Listning p} uppskattningsvis 95% av alla fanzine som utkom i Skandinavien denna period, med utgivare, datum f|r olika nummer, upplagesiffror och en del kommentarer. Indexet har tyv{rr bristen att t{ckningen inte {r 100-procentig. av Elliot Weinstein, 1975, ett ambiti|st upplagt fanslang-lexikon p} |ver 170 sidor utgivet p} offset i tv} volymer; lider tyv{rr av svagheten att |ver h{lften av orden {r enkla f|rkortningar p} fanzinenamn och organisationer. B|r g} att f} tag p}. av damon knight, 1977, en mycket l{sv{rd biografi |ver den k{nda fangruppen utgiven som bok. B|r g} att f} tag p}. Mycket kommentarer om the Futurians finns ocks} i biografisamlingen Hell's Cartographers och f|rsta delen av Isaac Asimovs sj{lvbiografi, In Memory Yet Green. av Walt Willis och Bob Shaw. Den klassiska allegoriska fanber{ttelsen om Jophan, som introducerar en i m}nga av fandoms begrepp. Finns i otaliga utg}vor ({ven som elektronisk fil fr}n SF-Lovers v{rd- arkiv) inklusive p} svenska, publicerad i SF-Forum p} 60-talet. Rekommenderad l{sning. B|r vara enkel att f} tag p}. (En sentida forts{ttning, - om Jophans m|te med datorer och modern publiceringsteknik - har nyligen utkommit, men f|rfattare har {nnu inte haft f|rm}nen att stifta bekantskap med den.) av Sam Moskowitz, 1945 (finns i bokutg}va fr}n f|rlaget Hyperion fr}n s} sent som 1974), den f|rsta l{ngre fandom-historiken som behandlar perioden 30- och 40-talen fram till krigsslutet. Moskowitz g}r in p} {nnu mer detaljer {n Warner, men anklagas } andra sidan f|r att vara partisk n{r han tar upp striden mellan New Fandom och the Futurians. Rekommenderad l{sning. B|r g} att f} tag p}. av Bob Tucker, finns i flera utg}vor (jag har en fr}n mitten av 70-talet). En humoristisk v{gledning in i fandoms irrg}ngar f|r den nyblivne fanen. av Peter Nicholls (Doubleday, 1993) {r standardreferensverket |ver sf-litteraturen, som ger bakgrunden till sf-fandoms id‚v{rld och {ven inneh}ller en del rena fandom-termer. (Det finns {ven en upplaga fr}n 1979 som numera {r en smula }lderstigen.) av Bo Stenfors, en kort historik |ver Sverifandom fr}n starten in p} 60-talet. Har nyutgivits i faksimil-nytryck och b|r g} att f} tag p}. av Ingvar Svensson, Megalax f|rlag 1964 (stencilutg}va), en oskattbar guldgruva f|r information om den tidiga svenska fandomen. Skandifandomarna var t{nkta som }rsb|cker utgivna tv} }r i taget fulla med fakta, listningar och artiklar. De inneh}ller t ex ordentliga fancyklopediska avdelningar med fanslang, personer, titlar m m listade alfabetiskt. D{r finns fanzinelistningar, klubblistningar, redovisningar om opinionsunders|kningar i fandom, statistiska studier om allt fr}n novellf|rdelningen i H{pna! till medelantalet sidor/fanzine }r fr}n }r, |ppningstal fr}n kongresser och mycket annat. Ingvar Svensson var akademiker och anbringade det akademiska syns{ttet p} fandom-forskningen, och det {r en stor f|rlust att Skandifandomarna inte fortsatte. Han lade ned ett oerh|rt arbete. Volymerna nog inte att k|pa f|r pengar, men det finns gott om ex i Sverige, s} m|jligen kan exemplar l}nas av k{nda fans. av Ingvar Svensson, Megalax f|rlag 1966 (stencilutg}va), samma kommentar som ovan. redigderad av Holger Eliasson, 1990, antologi med artiklar och andra texter om och kring svensk fandom, skrivna eller |versatta till engelska. Urval och typografi l{mnar en del i |vrigt att |nska. B|r g} att f} tag p}. redigerad av Ahrvid Engholm, 1987, en samling p} 10 fanniska k}serier och artiklar |versatta till engelska och illsutrerade. En del har klart fanhistoriskt intress (t ex Martin Kristensons artikel). Finns i lager (kontakta red). * 0:te upplagan utgavs i ca. 10 karbontryckta exemplar 1986, och uts{ndes f|r kommentarer. Bara ca. 40 K l}ng. * Onumrerad betaversion ca. 250 K l}ng har utdelats p} "Svenska Hackademins" tisdagsm|ten. * 0.9 {r den betaversion som delades ut p} Conscience 93; den bifogades programboken f|r alla som betalade avgift f|r tv} dagar eller mer. * 0.91 {r denna version, som till 95% {r identisk med version 0.9. * |verv{g hur f|ljande stavningar skall }terges typografiskt: |lf|rbundet (streckat |), |verstrykningssk{mt (helstreckat) Dan |hman (helstreckat), kvasicitat (citattecken med tankestreck rakt under), fandom p} Mars marsch (Mars streckat). Tyska y:n i Bruggener, Puschel, Puckwosh, Geggamojja ubermensch och Revul. * En del centrala uppslagsord b|r g|ras till mer kompletta "mini-ess{rer". Kanske en kort ess{ om historiken f|r varje sf-klubb, och en minirapport fr}n varje kongress. * Bland uppslagsorden skall fler fanzinetitlar in. * Man kan i varje fall unders|ka m|jligheterna att bredda uppslagsorden mer mot norsk, dansk och finsk fandom. kan troligen inte bli s{rskilt "skandinavisk", men man kan g} en bit p} v{gen. * Ett antal illustrationer b|r till. I tryckta upplagan {r det inget problem. I filupplagan skulle man kunna skicka med bilder som JPEG. Hur l{nkas de? * Kan man v{lja ut en del mer centrala Tolkientermer och ta med dem? * Man b|r bryta ut inf{llda "extra" uppslagsord? * Conerna b|r i vissa fall beskrivas noggrannare. * Komplett Alvarprislista b|r inf|ras. [ven andra prislistor? _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:05-Oct-93 From /usr/spool/mail/matoh Wed Oct 6 01:00:15 1993 From ahrvid@sfbbs.edvina.se Tue Oct 5 15:31:14 1993 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.5/8.5) with SMTP id PAA16352; Tue, 5 Oct 1993 15:31:01 +0100 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (5.65c8-/1.2) id AA11068; Tue, 5 Oct 1993 15:27:11 +0100 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA21873; Tue, 5 Oct 93 15:26:19 MET Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Tue, 05 Oct 93 13:33:16 -1 for matoh@lysator.liu.se To: matoh@lysator.liu.se Subject: Fandboken del 2 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: Date: Tue, 05 Oct 93 13:32:55 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: RO <*** A ***> Bokstav som i par eller tripplar uttrycker n}got s{rskilt faaanniskt. Mytiskt, obeskrivligt pizza, som en g}ng l{r ha attackerat Mike Glyer (utgivaren av det amerikanska nyhetsfanzinet File 770). Harry Warner jr:s ber|mda fandomhistorik |ver fr{mst USA- fandoms 50-tal. D{r omn{mns dock {ven svensk fandom, i kapitlet med rubriken "Swede Ishes". F|rkortning av "also known as" ("ocks} k{nd som" eller alias). Pseudonym f|r Bertil M}rtensson, fr{mst anv{nd i de s k WDVF-fanzinen. Enstaka g}nger anv{ndes pseudonymen av andra i WDVF, vilket M}rtensson f|rd|mer och h{vdar {r r} st|ld. En f|rsta sf-akademi instiftad av Uppsala- akademikern och fanen Ingvar Svensson d{r sf-fans skulle kunna er|vra akademiska grader genom att f|rfatta sf-vetenskapliga artiklar. Lanserades via fanzinet Forum Scientia Fictiva som utkom 1959-60. Ett handskrivet fanzine av Tomas H}kanson, som vid tiden f|r utgivandet saknade skrivmaskin. Det blev mycket omtalat och parodierat i tal och skrift med titlar eller utrop som "Ack, om jag hade en stencilpenna", "Ack, om jag hade n}gon layout" osv. Det speciella skrivs{tt som utm{rkte den amerikanske fanen Forrest J Ackerman (Mr Science Fiction, ocks} k{nd som 4SJ) och utm{rktes av simplifyd spelng (f|renklad stavning), nonstoparagraphing (d{r nytt stycke markerades genom att skrivvalsen matades ned en kugg, en halv rad), scientificombinations (sj{lvf|rklarande...) och massor av puns (ordvitsar). Forrest J Ackermans hus i Karloffornien, som i varje fall tidigare hyste v{rldens st|rsta sf-samling, innan han sk{nkte samlingen till staden San Francisco som skulle g|ra museum av den. (San Francisco misslyckades dock att uppb}da tillr{ckligt med resurser f|r att ta hand om den v{ldiga samlingen, och i skrivande stund har ist{llet Berlin i Tyskland tagit hand om delar av samlingen, och avser att g|ra ett museum av den. Ackerman {r en stor fan av Fritz Langs film "Metropolis", och i samlingen ing}r Metropolis- roboten.) Aktiv fan (Fr}n latinets "mot stj{rnorna".) En sf-klubb som startades i Norrk|ping i januari 1957 av Roland Thunberg. Infinitesimal information f|religger om denna klubb som tycks ha haft lika infinitesimal aktivitet. Det speciella mustiga och fyndiga sf-recensionsspr}k Roland Adlerberth anv{nt i H{pna! och JVM. (Adlerberth skrev {ven en recensionsspalt i DAST Magazine, men d{r var adlerberthskan klart nedtonad.) Spr}kexempel: traskar allfartsv{gen, tunggumpad, monstra p} v{rre, still going hur strong som helst, sf:s grand old medel}lders man, skrattgruva, ber|mdomsusad, andriodissa, inhemsking (svensk bok), l{ttroast, raketa (fara med raket) rymdfartlig, portr{tt av goddagens vetebr|dspolitiker {r etsade med verkligt fr{tande syra, skr{ck som fyller h|ga h}rresarkrav, alla viktiga fakta ligger framvaskbara under pratslammet, havsvarelser best{mt sig f|r att ta sitt |de i egna tentakler. (Hur m}nga vet f | att Roland Adlerberths ark, 16 sidor, med recensioner i JVM brukade s{rtryckas och skickas ut till tidningar och f|rlag, som en av "Sveriges hemligaste sf-tidskrifter"? Det var s} han fick alla recensionsb|cker.) Se Ingvar Adonis. Annonsfanzine. Pseudonym f|r Anders Bellis, som av Ylva Sp}ngberg ans}gs "se ut som en sorglig afghanhund". Signatur f|r lundafanen Arvid Gunnarsson. Motsats till gafia. Francis Tower Laneys (FTL kallad) ber|mda fanmemoarer, fr}n 1949, som beskrev intrigerna och livet i LASFS. F|r att han skulle f} vara ifred spred FTL ett rykte om att han skulle ha d|tt 1958 - 21 }r senare avsl|jades att det varit en hoax. Memoarerna {r otroliga! Bland annat beskrivs hur olika grupper k{mpade om "makten" i LASFS med irregulj{ra metoder. Vanligaste metoden var att p} ett m|te dit motst}ndarna hindrats komma (eller inte kom i tillr{cklig styrka) trumfa igenom till{ggsstadgar, som t ex kunde inneb{ra att styrelsen fick en |verstyrelse. Men redan p} n{sta m|te kunde motst}ndargruppen kontra med att ge |verstyrelsen en "styrande kropp". Och s} d{r h|ll man p}. En felstavning av Ahrvid Engholm som en g}ng d|k upp i JVM, och tenderat att dyka upp ytterligare n}gra g}nger. (Och, eftersom m}nga fr}gat: ja, h:et i "Ahrvid" {r ett fanniskt h. - Se "h" som uppslagsord. S} var det avklarat.) En fanzinenumrering Ahrvid Engholm i b|rjan av sin karri{r anv{nde men som senare |vergavs. (Om numreringen fortsatt skulle Fanboken vara Aktion Sverifhumlishness 7-800, eller m|jligen litet till.) Ett s{rskilt alfabete utvecklat f|r Club Megalax i Uppsala, av den spr}kintresserade Ingvar Svensson. Det n}dde ingen st|rre anv{ndning (men anv{nds i logotyper till en del av klubbens fanzine), och man f}r anta att skrivmaskinstillverkares ofanniska v{gran att g|ra typer med Albero hindrade alfabetets v{rldsutbredning. G|teborg, 1-2 november 1980. Arrangerades av Club Cosmos i Annedalsg}rden med ca 90 deltagare. Hedersg{st var Tanith Lee. Denna kongress pr{glades av den kanske mest gemytliga st{mning som n}gonsin genomfarit en svensk con. Man visade filmer, hade bar, f|redrag, paneler, ypperlig kongressmiddag, auktion, maskeradliknande upptr{danden. Kjell Waltmans Tanith Lee Rag spelades (som han nu gl|mt bort). Det var p} denna kongress man kunde se Sam J Lundwall och John-Henri Holmberg sitta bredvid varandra i baren, hela kv{llen. Men inte i broderligt samspr}k, utan med ryggarna mot varandra. ({ven kallad Alcocon 1.) Arrangerades 21-22 oktober 1972 av Club Cosmos (med Inge R L Larsson och S|ren Cardfeldt i spetsen) med ca. 60 deltagare. F|redrag. Film. Bankett med tal. Smeknamn p} Henrik Gunnarssons fanzine Aldebaran, som kom ut med chockartad regelbundenhet i slutet p} 70- och b|rjan p} 80-talen. Numren var dessutom tjocka. De inneh|ll entusiastiska men mediokra amat|rnoveller, och framf|r allt en mycket livaktig brevspalt. Ett tungt zine p} sin tid. Smeknamn p} S|dert{ljefanen Anders L Gustafsson som en tid i slutet p} 70-talet redigerade Fanac. (Ett av d}tidens ledande fanzines i USA var Dick E Geis "Algol".) F|rkortning f|r Arnold Layne Had A Strange Hobby, ett fanzine utgivet av Mika H Tenhovaara. Sveriges mesta fanzine om man r{knar fanzines som utgivits med flest nummer och sidor under en l{ngre tidsperiod. Hejdl|s humorism! I motsats till andra snabbfanzines en masse {r ALHASH v{lskrivet, inget dagbokssubstitut och det anges ofta som ett av Sveriges ledande. Hoax av FGSFFF i Farsta p} 80-talet. Alholm utgav och medverkade i diverse fanzines. N{r alla tr|ttnat p} och gl|mt Alholm, h{vdade FGSFFF 1992 att hon varit "en av de b{sta hoaxerna i SveriFandoms historia". (L{tt sagt f|r den som inte kan SveriFandoms historia; se Bob Weber, Marvyn de Vil m m.) Firmanamn Hans Bruggener anv{nt f|r sitt filmskapande och annan konstn{rlig verksamhet. Bruggener {r svensk sf-fandoms amat|rfilmskung, med otaliga produktioner p} sitt samvete. Han {r ocks} k{nd som o|vertr{ffad expert inom horror och allehanda makabra saker. Harry Warner jr:s ber|mda fandomhistorik |ver 40-talet i fr{mst USA-fandom. Svensk fandom n{mns inte ens d{r. Med fog. namnet p} planerat professionellt sf-magasin i slutet p} 70-talet, som skulle produceras av LFP och publiceras av br|derna Kindberg i J|nk|ping. Projektet fr|s inne eftersom det skar sig mellan producent och publicist. Dock utgavs en tid en bokserie kallad Alpha och {ven ett par titlar i en pocketbokserie. Den sista blev s{rskilt uppm{rksammad d} det nyutgav av Bertil M}rtenssons Detta {r verkligheten, d{r de sista }tta sidorna slarvats bort. P} just den boken f|rsvann d{rmed hela po{ngen och M}rtensson blev inte s{rskilt n|jd, kan man uttrycka det. Bokserien gick tr|gt och p}stods (av LFP: "Den {r bara f|rsenad") existera {nda fram till h|sten 1980. I slutet av november visade sig att Kindbergs Grafiska g}tt i konkurs. Kring detta f|rekom i sin tur en hel del turer, t ex att ett f|retag kallat "Kindberg Finans" {gde tryckeriets maskiner och bara "hyrt ut dem" till Kindbergs Grafiska. Efter konkursen startade man ett nytt tryckeri, kallat "Kindbergs Rulloffset". Det hela verkar ha varit en manipulation f|r att med bolagsombildningar bli av med anst{llda. F|rutom i Detta {r verkligheten slarvade man ocks} bort slutet i Vonda McIntyres Om gr{s och dis och sand. S} g}r det till i de h|gre kretsarna, n{r man har s} mycket att t{nka p} i form av att bilda konstiga, nya bolag att man gl|mmer hur man skall ombryta tryckark. Ett av Sam J Lundwall i b|rjan av 60-talet planerat professionellt sf-magasin. Tydligen hade Lundwall till och med en finansi{r, som dock senare drog sig tillbaka. Lundwall h{vdade senare att LFP och Kindbergs "snott mitt gamla namn". (Men han f|reslog ingen }tg{rd mot det - Lundwall hade inte namnet registrerat, heller.) 1. Av SF-Nytt 1960 skapat sf-f|rtj{nstpris. L{r aldrig ha utdelats. Priset skulle ha best}tt av en BEM-statyett inspirerad av William Rotsler. 2. Popul{rt namn p} Imperias Nobelpris i Science Fiction ({ven kallat Svenska Akademins f|r sf }rliga pris), utdelades n}gra }r fr o m 1963. 3. Popul{rt namn p} Alvar Appeltoffts Minnespris, som utdelas }rligen sedan 1977 av Stiftelsen Alvar Appeltoffts Minnesfond. Har p} senare }r tappat n}got av sin prestige i skuggan av SEFF-skandalen. Serie- och sf-bokhandel samt serief|rlag. F|rlaget drivs av Ingvar Jensen och har bl a utgivit genreintressanta Tom Puss, Allan K{mpe, Alverfolket och Jeff Hawke. Ursprungligen drev Jensen ocks} Seriehuset, som numera {r ihoplagt med Alvglans; Jensen har l{mnat serie/sf-butiken. Alvglans |ppnade i b|rjan p} 80-talet p} Hornsgatan, flyttade till Renstiernas Gata i slutet p} 80-talet, och sedan till Folkungagatan. Amerikansk fan, {ven amfan Fanfond och ers{ttare f|r SEFF som Ahrvid Engholm startade 1988. 3500 kronor samlades faktiskt in genom donationer och bokf|rs{ljning. I SveriFandoms nedg}ngsperioden efter SEFF-skandalen blev det sv}rt att f|rverkliga fondens syften, men ett resestipendie utdelades till den engelska fanen Wilf James (ett mindre resebidrag n{r han bes|kte kongresser i Norden 1989). Kvarvarande ca. 3000 kronor anv{ndes f|r att f} |ver }tta Litauiska sf- fans till kongressen Conscience 93 i Stockholm, augusti 1993. pseudonym f|r David Nessle i rapporter fr}n Sala Rymd & Raket-Klubben. Gissa vilket personnamn som parodieras? (f|rkortas AFS) Ralph Lundstens fanklubb med n{ra 1000 medlemmar. Kan anses vara en fringefandom. Arrangerar i augusti varje }r en utflykt till Lundstens Andromedastudio med picknick i tr{dg}rden. Medlemmar kallas medvision{rer eller ibland andromedarer. Lundsten och AFS-medlemmar anv{nder ofta egna rymd- eller fantasiinspirerade ordkonstruktioner av den typ som finns p} omslagen till Lundsten-skivorna. 1. Amat|rastronomisk klubb i Stockholm 1952, som l{r ha haft visst sf-intresse. Utgav medlemstidningen V}r Rymd som eventuellt kan vara Sveriges f|rsta fanzine. Dock har ingen aktiv fan sett det! 2. [ven namnet p} Ralph Lundstens elektronmusikstudio i Saltsj|-Boo situerad i hans v{rldsber|mda hus med rymd- och fantasiinredning. 3. Fanzine utgivet av Sam J Lundwall 1957-58 som ers{ttning f|r fanzinet Cosmos. Organ f|r Cosmos Club. Det intressanta var att Sture H{llstr|m medverkade - tillsammans med Sam J. Brittisk fan, {ven britfan. Malm| Tolkiens{llskap, som varje }r (sista helgen i juli) arrangerar en trevlig bokskogsfest. 1. Norges ledande sf-klubb grundad 1965 och huvudsakligen aktiv vid Oslos universitet vid Blindern. 2. Diktepos av Harry Martinsson. 3. Namn p} ett n}gra g}nger p} 80-talet utdelat sf-pris av Kaj Harju. 4. Namn p} pris som delas ut av Sveriges Allm{nna biblioteksf|rening. 5. Aniara Magazin {r namnet p} en svensk sf-tidskrift (tryckt i Estland) som Janne Wallenius och Chris Loneberg utannonserade 1993; det f|rsta numret har i skrivande stund inte kommit {n. Klubben Aniara f|rs|kte f|r |vrigt en g}ng att betala deltagaravgifter till en amerikansk kongress i n|tter och b{r. Kongressen hade p} sk{mt skrivit att man kunde betala med 15 kg av denna vara ist{llet f|r pengar. Aniara skrev d} att "vi {r en liten fattig f|rening, och har inte r}d att betala pengar. Men nyligen var vi med i en kampanj i Finnmarken d{r vi samlade in n|tter och b{r...". Man skickade telegram med fraktanvisningar, genuina fraktsedlar f|r tv} containers, osv. Amerikanerna l{r ha blivit mycket f|rbryllade n{r n|tterna och b{ren inte d|k upp. Jubileumsnummer av fanzine (fr}n "anniversary issue"). Hugo-vinnande Dave Langfords brittiska newszine, som numera utges i endast tv}sidiga nummer som delas ut p} London-fandoms pubm|ten (numrena skickas ocks} ut elektroniskt via Internet). Namnet kommer fr}n en FTL- kommunikationspryl som anv{nds i Ursula Le Guins romaner. Annat namn p} dystopi, motsatsen till utopi. Sf-klubb i Helsingborg-Billesholm startad 3 februari 1980, av bl a G|ran Frankel, Seppo Laine och Sven-}ke Jensen. Har utgivit en del fanzines och {r fortfarande aktiv genom m|tesverksamhet. En av svensk fandoms "doldisar. pseudonym f|r Anders Bellis n{r denne skrev om det parodiska Otto Witterhetss{llskapet oidentifierade tekniska sagor. F|rkortning av Amateur Press Association, dvs fanzinedistributionsklubb. Medlemmarna skickar in zines till central uts{ndare (en OE) som sedan sammanst{ller dem till s{ndningar (engelska "mailings"). I Sverige {r den ledande APAn SFF (Sveriges Fanzine F|rening), vilken {r den enda som kunnat uppvisa l{ngre, kontinuerlig aktivitet. Ett 10-tal olika APAs har dock med varierande framg}ng av och till funnits i Sverige; en del av dem har varit s k hemliga APAs med bara en handfull medlemmar. APA-aktivitet, fr}n engelskans apa activity. Norsk-svensk apa ledd av Egil Stenseth (k{nd som "Gud"). Dog stilenligt i apati efter ett antal relativt livaktiga s{ndningar i slutet p} 80-talet. Alvar Appeltoffts blandning av svenska, engelska, tyska, slang etc. Anv{ndes fr{mst i hans brev. Pseudonym f|r Christer Landergren, aktiv p} 60-talet. pseudonym f|r Alvar Appeltofft. en t{nkt professionell sf-tidskrift skriven av svensk fandom. Denna id‚ av Lars-Erik Helin diskuterades vitt och brett bland de svenska sf- klubbarna 1962. Men det blev ytterligare ett Wolf von Witting-projekt. Signatur f|r meteoriten Arvid Gyllenberg. Fanzine med |verv{gande konstinslag. Namnet p} roboten i D‚nis Lindbohms icke fullbordade film "Analys". Ett r{tt avancerat bygge i skumplast och full storlek som r|nte stort intresse d} den d|k upp i ett TV-program. Arxi stod i D‚nis k{llare {nda in p} 70-talet, tills en dag d} skaparen blev s} tr|tt p} roboten att han h|gg upp den med en yxa. As Soon As Possible S} snart som m|jligt. Ett l|fte som b{r sl{ktskap med RSN. Egentligen ett mond{nt uttryck. Yttrat av Ahrvid Engholm till f|rsvar f|r sf-f|rfattaren Isaac Asimov, ursprungligen i brev till Erik Andersson. Engholm har alltid ansetts ha s{rskild aktning f|r Asimov, vilket inte hindrat att han ocks} yttrat ang}ende Asimovs milt sagt volumi|sa produktion: "Han borde |nska sig en writer's block i julklapp". (Senare Legenda.) Har en betydelsefull roll i svensk sf genom att f|rlaget p} 70-talet startade en sf-serie, f|rst redigerad av Sam J Lundwall (och under den perioden utgav ocks} A&K Jules Verne Magasinet), sedan av John-Henri Holmberg. [ven efter detta fortsatte f|rlaget att utge relativt mycket sf bl a p} grund av att Lord Jorge (J|rgen Peterz‚n) arbetade som redakt|r d{r. A&K:s sf-bokklubb fr}n mitten av 70-talet togs |ver av SFSF och f|rvandlades till SFSF:s bokklubb. Under en kort period fick SFSF pga A&K- bokklubbsmedlemmarna extremt m}nga medlemmar (n{rmare 800). Namnet p} J|rgen Peterz‚ns officin som bland annat tryckte SF- Forum. Huvudstad (K|penhamn) f|r Dana Rike i Det Fanniska Kriget. Signatur f|r legendariske, brittiske fantecknaren Arthur Thompson. Utgavs av Pingvinf|rlaget i G|teborg, 1957-59. Ans}gs h}lla usel kvalitet, trots att fanen Gabriel Setterborg romandebuterade d{r under pseudonymen "Eric Crane". Utgavs av Lindqvists f|rlag 1954-56, 22 titlar av ganska god kvalitet. Ett av de ledande finska sf-prisen som utdelas till f|reg}ende }rs b{sta sf-novell av }bo SF-S{llskap, efter omr|stning bland representanter f|r alla finska sf-klubbar. Namnet kommer fr}n roboten Atorox fr}n en popul{r finsk sf-bokserie. Medlemskap i con, inklusive r{tt till intr{de; "supporting membership" ger bara programbok, informationspapper och r{tt att r|sta i kongressens priser. En timme av en k{nd pros tid auktioneras ut till f|rm}n f|r t ex TAFF. Efter den popul{re Robert Bloch. Sf- och spelbutik i Oslo, som finns i Karl Johan-gallerian. Butiken hette f|rut Spillespecialisten. Australiensisk fan. Anv{nds ofta i fandom-omr|stningar, framf|r allt i fanfonder. Systemet inneb{r att man vid med olika alternativ rangordnar alternativen fr}n siffran ett till siffran f|r antalet alternativ, och sedan r{knar man r|sterna i omg}ngar. Har inget alternativ egen majoritet vid f|rsta genomr{kningen tas r|stsedlarna bort f|r det alternativ som har minst antal r|ster och de borttagna r|sterna omf|rdelas enligt dessa r|stsedlars andra- alternativ. Proceduren upprepas tills n}got alternativ har egen majoritet. R|stsystemet l{r vara det som anv{nds i australiensiska parlamentsval, d{rav namnet. Pseudonym f|r D‚nis Lindbohm. Leddes av D‚nis Lindbohm, Autarken, och var en stat i Det Fanniska Kriget. (eller autarkisk och liknande ord) Det som h|r Autarkatet till. Autarkisk kan {ven betyda "det som h|r Autarken till". N}gon form av musikgrupp som Anders Bellis t{nkte sig bilda tillsammans med Mika H Tenhovaara i b|rjan av 80-talet. Blev naturligtvis aldrig av, bl a f|r att Bellis inte kan sjunga (vilket tydligt demonstrerats p} mindre kongresser d{r Bellis f|rs|kt sjunga Deep Purple-l}tar). Rubrik i studenttidningen Lundag}rd 1981, f|ljt av "Nej, detta {r ingen mardr|m". Men det var en mardr|m, f|r Lundag}rd. Det var den inkompetente Per T Ohlson, senare k{nd f|r att s{tta sig p} tv{r mot Sydsvenskans kulturredaktion, som stod f|r ett av tidernas pseudoavsl|janden om svensk sf-r|relse. BAGS som gillar att gr{va i udda intresser|relser hade i ett nummer av SF-isten wallraffat hos h|gerextremisterna, och skrev ett l{ngre avsl|jande om dem. Avsl|jarzinet hamnade hos Per T som inte l{ste det och antog att BAGS var nazist, och att alla sf-fans var nazister. Han skrev flera helsidor om det i Lundag}rd, som han d} redigerade, och publicerade t o m en bild av BAGS med ett tydligt p}m}lat hakkors. "Avsl|jandet" slaktades senare av Bertil M}rtensson som uttalade sig i egenskap av en av LF3:s grundare (en klubb som utpekats som nazistisk i Lundag}rd), i en ins{ndare som punkt f|r punkt gick igenom hur BAGS avsl|jat, refererat och p}pekat det nippriga i }sikterna hos de nazister han bedrivit unders|kande journalistik hos. BAGS {r faktiskt en inte alls o{ven unders|kande journalist, men n{r han {ntligen fick komma till tals, nation-wide, missuppfattades det av denne Per T Ohlson, som hos varje sann sf-fan f|r alltid f|rknippats med of|rm}ga att l{sa innantill. Bakgrunden till historien {r att en av BAGS f d v{nner ville h{mnas p} honom och l{ckte en redigerad version av BAGS antinazist-fanzine till Lundag}rd. Historien kan v{l b{st sammanfattas i den wittra s}ngen: "Per T Ohlson han hade en Lundag}rd, ian lian lej, d{r s} hade han en tidningsanka, ian lian lej, det var kvack-kvack d{r..." Amat|rjournalism, som t ex i fanzines. [ven "AJ". Och liknande (siffror blandade med bokst{ver) brukade Salafandom kalla stockholmsfanen Bengt-Olov Ringberg, d} denne ofta gjorde felskrivningar genom att komma }t sifferraden p} tangentbordet. <*** B ***> Band i BSFF i b|rjan 80-talet, spelade bl a p} Regncon. Sf-kongress arrangerad i Lund, 9-11 juni 1978, av LF3 i studentkomplexet Sparta. Ca. 200 deltagare och Bob Shaw som hedersg{st. Filmer. F|redrag. Bokf|rs{ljning. Kongressmiddag med efterf|ljande diskotek. S{rskilt uppskattat blev Peder Carlssons variant av H{r {r ditt liv, "The Bob Show". Baksidan av fanzine. [ven bakslag. "Born Again Fifties Fan", tidigare aktiv fan som efter l}ng period av tystnad }terkommit. Fenomenet uppstod i brittisk fandom genom folk som Walt Willis, Vincent Clarke, Chuck Harris med flera aktiverade sig igen p} 80-talet. F|rkortning f|r fanen Bertil A G Schal‚n. Att st{ndigt p}st} sig gafiera, men {nd} inte g|ra det riktigt. Efter fanen med samma namn, som oftast sysslat med denna hobby. Popul{rt uttryck i G|teborgsfandom p} 80-talet, som kunde betyda ungef{r vad som helst. Blev ocks} od|dligt genom Erik Anderssons finst{mda ballad om n{r "b|garna bajsar p} kungens slott". Ett av m}nga uppm{rksammade uttryck ur Lennart Svenssons kongressrapport "G|con I - ett reportage", som i kanske n}got |verdriven detalj f|rt{ljde om vad som sig p} kongressen timat. Aktivitet av Bertil M}rtensson. Smeknamn p} Bertil M}rtensson. Pseudonym f|r Erik Andersson. Pseudonym, f|r enligt vissa k{llor Ivar Berggren, enligt andra Sigurd J Gustavsson. Tillf{lle d} det {r extremt stor nytillstr|mning av neofans till fandom. 1. Big-Bosomed Babes, t ex halvnakna damer i vakuumet p} ett prozine- omslag. 2. Birch Bark Bible, Roscoes heliga skrift. Den traditionella, fanniska propellerm|ssan. Egentligen {r "beanie" ett vanligt engelskt ord f|r en kalottliknande m|ssa (som ofta f|rekommer p} internatskolor). Fandom tog till sig ordet och m|ssan - dock f|rsedd med propeller - p} 40-talet. Till saken h|r att en propeller p} huvudet alluderar till uttrycket "propeller-head" som syftar p} en br}dmodgen uppfinnare bra p} att skruva p} saker. Den fruktade skaran skrikiga, finniga neofans som i verkligheten dock s{llan b{r beanie. Improviserad s}nggrupp p} en av Nasaconerna (Engholm, Bellis m fl). fannisktnonsensutanmellanslag, ochfattarniintenus}skyllersj{lva. Sm}nyttspalten i Fanytt och SF-Journalen. Namnet var en ers{ttning f|r "Filk i farten" och kommer fr}n att Aftonbladet hade en sm}skvallerspalt kallad "Folk i farten", och n{r den ersattes f|ll blickarna p} Expressens sm}skvallerspalt "Bekantas Bekanta". Annat namn p} orten Billesholm d{r fansen Sven-}ke Jensen och Seppo Laine bodde. Bug Eyed Monster, Glos|gda monster, f|rekommer ofta i s{mre sf. Bemcon I och II arrangerades p} }landsf{rjor (i b|rjan av augusti 1972 respektive b|rjan av augusti 1973) av bl a Sverre Schriewer. ]tminstone den f|rsta l{r ha varit relativt seri|s. Namn som anv{ndes i oneshots av Engholm och Bellis, som f|rs|kte parodiera de fiktiva namnet WDVF anv{nde i sina oneshots. Pseudonym f|r Ahrvid Engholm, och under den har ett stort antal "dikter" skrivits som utgjort f|reg}ngare till vogonpoeternas alster. CBJjr debuterade i Engholms bidrag till Ylva 17 }r, 1978, kallat N}nns{nns. Ett namn som Bertil M}rtensson under WDVF-perioden ofta anv{nde, f|r att det var fint med initialer (i sj{lva verket stod "C" inte f|r n}got - {ven om en del f|reslog "Ceasar"). Fanzine man m}ste betala f|r. Sammandragning av tyskans "bezahlen" och fanzine. Uttrycket f|rekom p} 50- och 60-talen. Namnet p} kampanjen BAGS For Fanac som drevs av Ahrvid Engholm 1978 med syftet g|ra Bertil A G Schal‚n till redakt|r f|r fanzinet Fanac som d} var medlemsorgan f|r SFSF. BAGS fick ocks} senare g|ra ett nummer, men d} hade BFF avsomnat d} kampanjledaren p}b|rjat sin milit{rtj{nst. Aktiva i kampanjen kallades akti-BAFFs. Religi|s devis. (|hl.) Ocks} fannisk ghud. Den som inte begriper varf|r |hl {r en rimlig kandidat till att vara fandoms ghud, har inte varit med s{rskilt l{nge. Berkleyfandom med Terry Carr, Ron Ellik m fl. Det var dessa som skapade hoaxen om Carl J Brandon (som fick sin svenske avl{nare i Carl J Brandon jr). Brev i tv} ex till tv} mottagare. Anbud f|r att f} v{rldskongress. Iofs vanligt engelskt ord, men s}som andra engelska ord anv{nds det med mycket speciell betydelse av fans. N{r det i b|rjan av 80-talet var intern fejd i Bor}sfandom sades BSFF (Bor}s/B{ck{ngskolans Science Fiction F|rening) "bifurkeras", dvs splittras. Ordet syftar p} en flod som i sitt lopp delas i tv} grenar. En oformlig tennplakett v{gande s{kerligen ett kilo, skapad av konstn{ren Jan Risheden, uppvisande en beanie. Den utg|r beviset f|r Big Beanie Award, som {r ett vandringspris f|r den som fr{mjat beaniens spridning i SveriFandom. Ahrvid Engholm erh|ll det 1981, som gav det vidare till Eskilstunafandom 1982. Sedan kan det ha varit ett uppeh}ll ett }r, f|r n{ste, Magnus Eriksson, fick det 1984 enligt anteckningar. Magnus Eriksson gav sedan Big Beanie Award vidare till Nolaskogsfandom 1985 (Jan Risheden och Johan Kugelberg). D{refter slutar v}ra anteckningar och den oformliga klumpen sm{lter in i historiens dimmor. Ett fanzine som handlar om det levande. Anv{nt som sk{mtsamt namn p} Sexy Venus. Pseudonym som skrev en novell i Galactica/Silmarils fanzine Cosmia, kallad "Det sanna spelet" (skriven av Ahrvid Engholm och Erik Andersson). Citat ur novellen "...det str{ckte sig mellan de vindpinande tallarna likt en f|rf{rlig }l". Novellen antogs av redaktionen vara helt seri|s. En fannisk gud i form av en igelkott som Leif Carlsson, Tony Eriksson och Jessica Santesson uppt{ckte 1988. Birger }ker omkring p} ett r|tt tefat som {r Urgammalt. Birger-kulten innebar ocks} en rad alternativa fanuttryck som tas upp i bokstavsordning markerade "Birgerslang". Fanzine av Bo Stenfors inneh}llande LoCs till hans |vriga fanzines. Parodi p} Witterhetssellskapet (WDVF) skapad av cosmoiterna p} 60-talet. Pseudonym f|r Anders S Fr|berg. Rockband med bl a ex-fanen Jan Fornell som deltagare, aktivt omkring 1983. Utgav en maxisingel med vagt fantasym{ssig musik och rekommenderades av Z{ta Zandersson. Innan dess, 1982, rapporterades Jan Fornell arbeta p} en singel tillsammans med ingen mindre {n Karl Meteor W{rneryd - den l{r dock inte ha blivit av. Pseudonym f|r B|rje Larsson, aktiv p} 50- eller 60-talet. Band d{r KG Johansson spelade i mitten p} 80- talet. KG var {ven med i Palle Lindbergs Kvintett som spelade p} Swecon 83. Var {ven med i bandet 3 Gitarrer (som spelat i radions P3). 1986 var han med i bandet Hemul. ({ven "blitzkrieg".) En blixtinsats f|r att snabbt f} n}got n}gon annan f|rsenat gjort. Om en OE f|rsenat en APA-s{ndning kan andra beg} en Blitz som best}r av att man }ker hem till denne, rycker s{ndningen ur hans grepp, och postar den. Rockgrupp i slutet p} 70-talet med bl a Kaj Harju som deltagande. Utgav en singel. Religi|s devis, syftande p} f|rfattaren Robert Bloch som med r{tta ansetts ha en viss ghudomlig status. i fankretsar mycket popul{r pro. Upph|jd till ghud. En fannisk deckarparodi som skrevs under Fanveckan 1981 p} Futurianska Ambassaden av Ahrvid Engholm och David Nessle. De skrev dag och natt i tre dagar, och }stadkom n}got "s} fullproppad med klyschor att f|rfattarna f}tt anv{nda skohorn f|r att kl{mma in dem alla" under pseudonymen "Sam Wallis". Intrigen handlade om den h}rdkokte deckaren Glenn Petersen, som kunde l{gra alla brudar och d|k p} en enorm konspiration som slutade med en nazistliknande organisation redo att med mystiska maskiner fr}n Bermudatriangeln ta |ver v{rlden. \ver allt str|ddes namn fr}n och referenser till fandom in: Sam J Lundwall, D‚nis Lindbohm, Anders Bellis, Lars-Olov Strandberg, osv. I varje kapitel intr{ffade antingen ett benbrytande slagsm}l eller en f|rf|rarscen med smaskiga detaljer. Verket publicerades faktiskt i det tjocka nummer 21 av G|teborgs Faanvheckliga. Alkoholhaltig dryck. Ursprungligen namn p} tv} drinkar som uppfanns i brittisk fandom p} 50-talet, Blog mk I och Blog mk II. S{gs ha f|rm}gan att fr{ta igenom h{rdat st}l. Har stundom ocks} ben{mns "Glob". Ahrvid Engholms cykel, som olyckligtvis stals h|sten 1982. Den ersattes med en ny cykel kallad R|da Faran, vilken ocks} stals. Ers{ttare blev cykeln Vita D|den, som helt enkelt gick s|nder till slut (alla cyklar hade den lackf{rg namnet angav). N{r Bl} Sorgen stals startade Engholm som p} den tiden var extremt fattig en insamling via Fanytt f|r en ny cykel, f|r att ers{tta "ekerhingsten, cyklarnas cykel, Platons id‚cykel". Ett fanzine utgivet 1963 i tre ex av Ulf Hellgren i Ume}. Handlade om bl}b{rets roll i universum och hade en tydligen seri|s artikel om dimensionsanalys. Big Name Fan, ber|md fan. Pseudonym f|r Ulf Hellgren. F|rlag drivet av Sam J Lundwall p} 60-talet. Utgav bl a Bibliografi |ver sf och fantasy p} svenska av Lundwall och Kjell Hjalmarsson (juli 1962) Supplement A (till dito, oktober 1962). Ny upplaga i vilken Roland Adlerberth medverkade kom 1964. Kraftigt ut|kade versioner av bibliogafin utgavs senare av Delta och Fakta & Fantasi. S} kallas kort och gott den tv} och en halv dagar l}nga skogsutflykt med t{lt, l{gereldar, ceremonier med mera som Angmar bjuder in till den sista helgen i juli varje }r. Ett }r d} bokskogen var s{rskilt regnig kallades den Regnskogen. Signatur f|r Nyn{shamnsfanen Bo Peterson som ocks} utgav fanzinet Robbop. Detta var innan Robocop. Borl{nge-aktivitet. P} 60-talet fanns den betydande klubben OM i staden. Signatur f|r den k{nde fanen Bob Shaw. Utomjordiska fans of|rst}ende svar p} Jan-Olov Segerstr|ms tal om bytteabo ist{llet f|r trading, enligt en sketch p} kassinet Det finns mycket. Under en period ett popul{rt f{ltrop i Salings}sfandom. fanniskt slanguttryck f|r j{mna marginaler Fandoms genom tiderna mest lyckade hoax, gjord p} 50-talet av Terry Carr, Ron Ellik med flera. CJB gestaltades som en sympatisk, svart fan och blev oerh|rt {lskad. N{r hoaxen avsl|jades blev m}nga bedr|vade och sade ungef{r som s} att "{ven om Carl inte funnits s} var han s} levande att det {r mord av f|rsta graden att ha ihj{l honom!". P} 60-talet hoaxade J-H Holmberg med pseudonym Carl J Brandon jr som {gnade sig }t att }tminstone starta Fanac och lura n}gra (inte s} m}nga som legenden ibland vill g|ra g{llande). Holmberg bodde p} Norrskogsv{gen p} Lilla Essingen, Stockholm, och familjen hade tomt mot S{llskapsv{gen vilken anv{ndes som Brandons adress med hj{lp av en ny brevl}da som sattes upp. Samtidigt med Fanac utgav Holmberg under eget namn bl a SF-Times (dock var Sture Sedolin inf|rst}dd med arrangemanget). Sercon (Birgerslang). Parodisk pulp-sf-hj{lte, som d|k upp i ett antal noveller och oneshots i slutet p} 70- och b|rjan p} 80-talet, huvudsakligen skrivna av David Nessle, ibland med hj{lp av Anders Bellis. (Du, David, om du har kvar de fyra spritstencilerna till Kapten Raymond X Brelligan m|ter den fruktansv{rda pajkastaren fr}n den Akademiska V{rlden, eller L{gg inte |rat i bl|t, sa Nisse s} {r det v{l dags att utge dem nu?) En del fans l{gger ned mycket av sin fanac p} brevskrivning, som f|r dem stundtals fungerar som "fanzine substitutes". Ibland kan brevfansens aktivitet bli mycket omfattande, som i februari 1981 d} Henry Linder s{nde Sverifandoms dittills l{ngsta brev till Mika Tenhovaara, 245 sidor l}ngt. 1982 s{nde Henry Linder ytterligare ett brev p} "bara" 236 sidor. Mika Tenhovaara svarade med ett brev p} 500 sidor i maj 1982, vilket s}vitt vi vet fortfarande utg|r g{llande rekord. Ordet "brev" {r ingen fanslang, men hur skulle vi annars f} in dessa viktiga kuriosa? Namnet p} n}got slag av tv}lflingor som Jan Risheden sk{ligen ofta brukade rita av. Brittisk fan. uttryck f|r att "ha det roligt", som ursprungligen kommer fr}n en dialog p} ett av Anderssons/Nessles kassettfanzines mellan vitsarna Perikles och Perikles: " - P} en sf-kongress m}ste man v{l kunna roa Brunner? - Ja, men man m}ste ocks} kunna broa unner". (Numera, sedan kassinet the Filks|ngs, finns sentensen ocks} |versatt till engelska, |vers{ttning: G G{llmo: "- On a convention it is important to amuse the Brunners. - But it is equally important to abuse the runners.") Bo Peterson i Nyn{shamn p}stod 1980 att han f}tt kontakt med en bulgarisk fan som l{ste och talade svenska. "Bromevin" skrev ocks} brev till svenska fans vilkade visade sig uts{nda fr}n |steuropa av en svensk fan (Bengt Gunnarsson) som reste p} ungdomskommunistkongresser till Moskva. Pseudonym f|r Bertil Paulsson, aktiv p} 50-talet. pseudonym f|r Maths Claesson. Fr}n serien Hulken. En fan som dricker mycket. Ordet {r egentligen fornnordiska f|r "en som ofta g}r till brunnen" Elstencil (Birgerslang). Elstencilbr{nnare (Birgerslang). British SF Association, britternas SFSF. Bor}s/B{ck{ngskolans Science Fiction F|rening. I b|rjan p} 80-talet var denna f|rening en av Sverifandoms dominerande, som kongressarrang|r f|r Regncon (1981) och kreativ mytskapare. F|rkortning f|r "Bevara SEFF Svenskt", det namn John-Henri Holmberg, Anders Bellis, Roger Sj|lander, Bertil M}rtensson, m fl samlades under i sin SEFF-kampanj 1987. Betyder ocks} "Bevara Sverige Svenskt" och {r ett k{nt slagord f|r rasister. Huruvida det {r god smak att som namn p} en fankampanj v{lja den f|rkortningen |verl}tes till l{sarna att avg|ra. (Smaken f|rb{ttrades inte sedan, d} BSS utf|rde SEFF-bedr{geriet.) Pseudonym f|r Martin Kristenson i Salafandom. Salafandoms beteckning p} Bertil M}rtensson. Enligt V{ arketypen f|r Forodrim-medlemmen. ({ven BO). Uttr|ttad p} fandom. "Bring Your Own" m}ste man ibland g|ra till fangathering (underf|rst}tt "ta med dig Blog"). Bytesabonnemang, ungef{r detsamma som trade; uttrycket s{rskilt omhuldat av Jan-Olov Segerstr|m. Drevs av Marcel Quarfood och Holger Eliasson i b|rjan av 80-talet f|r "utforskande av diverse gr{nspunkter mellan verklighet och litteratur" och f|r utgivandet av fanzinet B{dol. Fras ofta anv{nd av d}varande newszinet V{. Den s{llan citerade forts{ttningen lyder "(dvs vi som kan det h{r med sf)". Anv{nds i otaliga variationer. Uttrycket {r en parodi p} den |ver-kollegiala ton som r}dde mellan JHH och hans v{nner. <*** C ***> Sveriges tredje engelskspr}kiga fanzine utgivet av Sture H{llstr|m och Roar Ringdahl 1950-61. I nr 5 ingick det {venledes engelskspr}kiga Sfaria av Lars Helander som en sj{lvst{ndig del. Sf-f|rening John Annas i Sk}ne startade 1986, tydligen mest f|r att s{nda B-f|reningsbrev. ({ven Candy F.) Engelskspr}kigt fanzine utgivet av Bo Stenfors i slutet av 50- och b|rjan av 60-talet. Utm{rkte sig genom v}gad stil och teckningar p} l{ttkl{dda rymddamer. Utgav {ven systerfanzinet Sexy Venus i liknande stil. Kanadensisk fan Endagscon 20 augusti 1988, Forellg}rden, ca. 20 bes|kare, mat, fr}gesport, video, musik, dataspel. Rockgrupp med bl a Johan Frick. Utgav 1988 singlarna "In Her Claws" and "Explores Inner Space". F|rkortning f|r Charlotte Dorothea Liedmann, en litter{r figur skapad av Mika H Tenhovaara, som ocks} ibland anv{nt CDL som pseudonym f|r sig sj{lv. Dock inte anv{nd sedan b|rjan av 80-talet. Sf/deckar-antikvariat p} G|tgatan i Stockholm. Halland br|t sig ut ur Polaria/Lemuria i Det Fanniska kriget i maj 1963. Halland utom Halmstad, huvudstad Alpha (Falkenberg). Lett av Il Superslan (Mikael Bahn‚r). ledande delstat i Hyboria under Det Fanniska Kriget, anses motsvara omr}det kring Stockholm. Hembryggt vid av Ahrvid Engholm. Pseudonym f|r Kjell Pettersson, ledande fan i klubben Utopia. Ett utrop som var popul{rt p} fangatheringar i b|rjan av 80-talet. pseudonym f|r Rolf Strindberg, aktiv i b|rjan p} 60-talet. F|rening grundad av Kaj Harju och Jan-Olov Segerstr|m 1983. L{r inte ha varit s{rskilt aktivt. Sf-klubb i V{ster}s i slutet p} 70-talet, med bl a Michael Svensson, |yvind Bernander och Mikael Bernander som aktiva. Utgav fanzinet Zimeria som r|nte stor uppskattning, b}de f|r att det var seri|st och tjockt, och f|r att h|germarginalerna i fanzinet var justerade med manuell m}ttning direkt p} skrivmaskinen. D‚nis Lindbohms legendariska, underfundiga och humoristiska fanzine, och ett av Sveriges {ldsta |ver huvud taget, organ f|r club Meteor och D‚nis sj{lv. Namnet sammandragning av "klubb-l|v". Till fanzinenamnet brukar en m{ngd bi-uttryck knytas, exempelvis clloeviana (s}dant som finns i eller utg}r fr}n Clloev), clloevinism (de l{ror Clloev f|respr}kar), clloevist (l{sare av Clloev) med mera. Clloevs utgivande inbringar dock inte mycket clloever. Sf-klubb i Malm| bildad v}ren 1956 efter en splittring i club Cosmos. Utgav Nytt Chaotiskt Tidene ({ven Chaos) fanzine utgivet av Lars Persson (nr 1) och Lennart S|rensen (nr 2). Med var {ven Arvid Gyllenberg. Klubben lades ned h|sten 1956, men utgav {nd} sitt sista fanzine 1957. (F|rkortning CC.) Grundades i G|teborg den 24/3 1954 av Hans Sid‚n, Gabriel Setterborg och Lars-Erik Helin. Klubben bildade den f|rsta svenska sf-unionen, Union SF, och utgav det f|rsta fanzinet (Cosmos som blev Cosmos News som blev Cosmos Bulletin som blev Cosmos Explorer som tydligen blev Cosmos Bulletin igen) och {ven i b|rjan fanzinet Urovat (namnet sammandragning av Urania=vetenskap, Voluspa=forntid,utveckling, Atropos=framtid) . 1960 bildades en ny klubb i G|teborg, kallad Nova Cosmos t{nkt som eftertr{dare. P} 60-talet d|k en ny generation aktiva upp i CC, med bl a Inge R L Larsson, Lasse Junell, Kjell Rynefors och Anders Palm. P} 70-talet d|k ytterligare n}gra upp, Mia von Mat‚rn och Janne Ekman, och en period av h|g aktivitet genomgicks bl a genom att man hade en egen lokal p} den klassiska adressen Majorsgatan 2, en lokal man flyttade ut ifr}n 1985. En h|jdpunkt var den storslagna 25-}rsfesten v}ren 1979. Under 1980-talet har aktiviteten avtagit n}got, men man h}ller fortfarande s} gott det g}r en Kalcon d} och d}, en v}rutflykt, en kr{ftskiva varje h|st, en julfest och ett }rsm|te i februari. Medlemsorganet heter numera Stargate. Sf-klubb i Uppsala p} 60-talet med Ingvar Svensson som ledande medlemmar. Hade ganska m}nga medlemmar, vilket f|rklaras av att klubben fungerade till stor del per korrespondens. F|rkortas CMX. Medlem kallades megalact eller CMXare. Utgav Club Megalax Journal. En av Sveriges f|rsta sf-klubbar, i Malm|. (Kanske den f|rsta. Det beror p} hur man daterar Futuras uppdykande i Stockholm, och n{r man definierar att club Meteor blev sf-klubb.) Grundades av bl a D‚nis Lindbohm, Stig Nilsson, Bertil Paulsen, Arvid Gyllenberg och Ingvar F{llman 1952. Var fr}n b|rjan en s{llskapsklubb, som dock fick en mycket livlig sf-sektion (vilken bl a spelade in film) - och som ni kan misst{nka tog sf-sektionen snart |ver. Observera att klubbnamnet alltid stavas med litet "c". Klubb f|r kvinnliga fans aktiv i Lund p} 50-talet och utgivare av fanzinet Space Reporter. Aktiva var bl a Silvija Salna och Gisela Molander. Norsk sf-klubb startad 1962 av Per G Olsen. F|reningsfanzine eller klubbfanzine. Pseudonym f|r Curt Nilsson. Change of Address, adress{ndring. Con-APA som Anders Bellis instiftade 1980 med tanken att den skulle komma ut till varje kongress. Dog efter n}gra s{ndningar. Concrete Overcoat Fan Fund, en sk{mtsam engelsk fanfond i b|rjan av 80-talet som gick ut p} att v{lja och finansiera resan f|r en impopul{r fan som skulle f} }ka till mitten av Irl{ndska sj|n och s{nkas. Anv{nde det "irl{ndska r|stsystemet", vilket innebar att r|sta s} m}nga g}nger som m|jligt, och varje r|st kostade 10 pence. Ett ord som fick medlemmarna av Hallstahammarfandom bryta ut i hysteriska skrattanfall, s} fort det yttrades. Ingen vet varf|r. zine best}ende av flera delzines. [ven multipelfanzine. Sf-klubb startad v}ren 1957 i Penningby (Norrt{lje) av Esse Jansson. Tycks inte ha haft n}gon mer omfattande aktivitet. V{rldens f|rsta fanzine utgivet av Ray Palmer 1930. Sf-kongress (f|rkortning av engelskans convention). Mikrocon, eller fangathering, arrangerad av Hans Bruggener och Ted Forsslund i mars 1979 i tv} hotellrum i Amaranten, Stockholm. Ca. 25 personer n{rvarande och gatheringen blev legendarisk. Bl a utdelades f|delsedagsfanzinet Ylva 17 }r. Conen kallades {ven or{ttvist f|r Fiascon. Bruggener umgicks 1983 med planer p} att arrangera en Fiascon II. Konkresskommitt‚. 17-19 november 1989, G|teborg, arrangerad av Susan Hende och Janne Wallenius i en f|reningsg}rd i |stra G|teborg. Hedersg{st Lennart Uhlin, ca 40 bes|kare. Mycket litet program, men mycket |l, video, sm}prat och biljard. 14-16 juni 1991, Link|ping (studentlokalen Herrg}rden), arrangerad av Link|pings SF-F|rening. Hedersg{st Brian Stableford, ca. 60 deltagare. I n{stan obefintlig konkurrens 91 }rs b{sta kongress. Filmer, f|redrag, bankett, bar, utst{llningar m m. Stableford tycktes uppskattas och kongressen f|rs|kte h}lla en seri|s profil som m}nga uppskattade. 12-14 juni 1992, Link|ping (studentlokalen Herrg}rden), arrangerad av Link|pings SF-F|rening. Hedersg{st Ian MacDonald. Ca. 100 deltagare. Filmer, debatter, bokf|rs{ljning, blodig parodi p} s k prisutdelningsshower d{r massor av meningsl|sa priser delades ut och vinnarna fick halsa hallonsoda. 11-13 juni 1993, Link|ping, arrangerad av Link|pings SF- F|rening, hedersg{ster Nancy Kress och Mary Stanton, ca. 60 deltagare. B|rje Crona h|ll uppskattat k}serande f|redrag. Sercon-paneler med hedersg{sterna, bl a om nanoteknik. Filmer. F|redrag om "trolldom" av den m{rklige Jim Nyce. J|rgen Nissen ber{ttade om "Pojkarna vid datorn", med anledning av sin doktorsavhandling. 4-6 december 1987, Chalmers, G|teborg, 65 deltagare. Arrangerades av Lotta R|nn, Glenn Petersen m fl. Hedersg{ster bl a Anders Bellis. Fannisk rockkonsert med Johan Frick, upptr{dande av David Nessle, fannisk pj{s, bankett p} MacDonalds, bar. \hlh{vart{vling enligt Chalmers-regler ledd av Inge R L Larsson (med |hlh{vningstoto vid sidan om). Fanzine-workshop, fotoutst{llning, pokerspel sent p} natten. Kongress Anders Bellis SFSF planerade arrangera genom SFSF h|sten 1981. Blev aldrig av. Deltagare p} kongress. Kongressrapport. 13-15 augusti 1993, Stockholm (Medborgarhuset, arrangerad av SF-Journalen, Haradrim, Svenska Arbetsgruppen f|r Algoritmforskning (aka Svenska Hackademin) och datorf|reningen Stacken. Hedersg{ster. Jerry Pournelle, Jacob Palme och Mike Jittlov. Ca. 120 deltagare. Denna kongress lyckades dra till sig det st|rsta utl{ndska deltagarantalet av n}gon svensk con, med 22 tillresta bes|kare fr}n totalt nio l{nder (Sverige, Norge, Finland, Estland, Litauen, England, USA, Polen och Rum{nien). Trots en del problem (kommitt‚n fick byta lokal v{ldigt sent, och villkoren f|r lokalen {ndrades med kort varsel s} att bokf|rs{ljning inte kunde ske) blev det en seri|s kongress med bra program. Temat var "sf och datorer", vilket togs upp i olika paneler med hedersg{sterna. Det var ocks} en internationell fandompanel, f|redrag om fraktaler, grundande av ett Baltiskt SF-Kongress{llskap (f|r att arrangera }rliga Baltconer; Conscience var sj{lv en pre-Baltcon), v{lbes|kt f|redrag (med filmvisning) av Mike Jittlov, utst{llningar, bar och en hel del annat. Videoprogrammet havererade delvis, av tekniska sk{l. Bra t{ckning i press och radio/TV. En serie mikroconer som h}llits n}gon g}ng under vintern, varje }r sedan 1987 p} Nya Epicentrat i Stockholm. 21 mars, |ver 21 finska fans p} massbes|k, totalt ca 42 deltagare. Lars-Olov Strandberg visade diabilder, Anders Palm h|ll tall, paneldebatt om nordisk fandom, kongressmiddag inh{mtad fr}n n{rbel{gen restaurang, datorer, filmer p} video, bar med filks}nger. Litet tr}ngt blev det, men mycket trevligt. 23 mars 1988, under eftermiddagen i Rymdr|relsens h|gkvarter i Stockholm och sedan kv{llen och natten i Nya Epicentrat. Deltagare tv} finska, fem norska, |ver 40 fans totalt. Digert filmprogram med massor av kalkonfilmer, bar, frusen metanhockey. Filmf|redrag av Carl Johan De Geer. Tal av Anders Palm. Spelades in p} en amat|rdokument{rfilm kallad "Contact 88 - en skakande dokument{r" av Hans Bruggener och Ahrvid Engholm. 6 januari 1989, under eftermiddagen Rymdr|relsen h|gkvarter och sedan Nya Epicentrat, Stockholm, 35 deltagare, bl a Anders Palm, Sam J Lundwall och Carl Johan De Geer som gjorde en exklusiv f|rhandsvisning av sin TV-serie "Nils-Olof Andersson". Utm{rkt indisk bankettmat av Hans Bruggener. Bar med dussinet olika |hlsorter. \hlsmakart{vling. Hans Bruggener filmade kongressen p} sin nya videokamera, men resultatet har ingen {nnu sett. 10 mars 1990. Ca. 30 bes|kare. Video, bar, |hlsmakning, dataspel, prat. 20 april 1991, ca. 30 deltagare. \hlbar, snacks, videofilmer, dataspel, prat. 4 januari 1992, ca 25 deltagare. \hlbar, snacks, videofilmer, dataspel, prat. Inofficiellt konstituerande m|te f|r sf-f|rfattars{llskap. Visning av filmsnuttar fr}n bes|k p} den litauiska sf-kongressen Lithuaniacon 92. Inspelning av vederv{rdig amat|rvideofilm, tillsammans med de sista tappra. 20 januari 1993, ca. 25 deltagare. \hlbar, snacks, video, dataspel, prat - ungef{r som vanligt p} Contacterna. Lund, 1969, arrangerades av LF3 i studentlokalen Lophtet. 40 deltagare. Semesterresa kombinerad med kongressbes|k. Klubb f|r sf och vetenskap bildad i G|teborg h|sten 1957. Tycks inte ha n}gon mer omfattande aktivitet. 4-5 maj 1991, i en f|reningsg}rd n{ra Nordostpassagen i G|teborg, arrang|r Mikael J{gerbrand med v{nner. Hedersg{st Hans Nordstr|m, f|rfattaren av ungdoms-sf, ca. 30 deltagare. Filmer, bar, f|rs|k till paneldiskussioner, p} det hela taget ganska d|tt. Kongressplaneringen startade illa genom att det blev fejd kring om den skulle f} heta "G|con" eller ej, n}got de traditionella G|con-arrang|rerna motsatte sig. Det blev inte b{ttre av att dessa i samma "glada" stil som Kaj Harju n}gra }r tidigare b|rjat med i Stockholm arrangerade en konkurrerande fest i n{rheten under kongressens l|rdagskv{ll. Medlem i Club Cosmos. Innefattande V{sterg|tland, Dalsland, och Norget (Norge) med huvudstaden Cosmopolis (G|teborg) och lett av Acrc Ceasar, Lars-Erik Helin. Norget, som var protektorat under Cosmonia blev sj{lvst{ndigt i april 1963. Medlemmar i Sam J Lundwalls Cosmos Club Stockholmsk sf-klubb i slutet av 50-talet, ledd av Sam J Lundwall och med huvudverksamhet i H{gersten. Klubben hade mycket film- och fotoverksamhet p} programmet. 1961 omvandlades klubben formellt till den Hyboriska legionen ({ven kallad Legio de Hyborealis) med anledning av det p}g}ende fanniska kriget. Var Sveriges f|rsta fanzine, och utgavs av Lars-Erik Helin och Gabriel Setterborg 1953 (Gabriel kallade sig d} Lars-Erik Setterborg, men {r enligt Ingvar Svensson samme person). Det d|ptes med nummer 2 om till Cosmos News och med nummer 3 till Cosmos Bulletin. Med nummer 3 |vergick redakt|rskapet f|r n}gra nummer till skotten Gavin Brown. Sl{ta bullar utan garnityr som }ts p} m|ten i Club Cosmos p} 60-talet. Namnet anspelar p} smeknamnet f|r klubbens fanzine. Smeknamn p} Cosmos Bulletin. Medlemsorganet f|r SFF p} motsvarande s{tt SFF-Bullen. Bara Bullen syftar idag p} SFF:s organ, f|rr skulle det syfta p} Club Cosmos organ. "Vem s}gade is{r Courtneys b}t" {r en fannisk fr}gest{llning. Kommer fr}n USA och var rubrik i en tidning natten efter att t{vlingsroddaren Charles Courtney (i slutet p} 1800-talet amerikansk m{stare i kapprodd) utsattes f|r ett attentat. Han st{llde upp i en utmanart{vling mot den kanadensiske rodd-m{staren Ned Hanlan, som var den b{ttre roddaren och vann |verl{gset. Courtneys ekonomiske uppbackare Asa T Soule kr{vde omg}ende ett returm|te och det beslutades att det skulle intr{ffa n{sta dag. Natten till den dagen s}gade dock n}gon s|nder Courtneys b}t, som hette "The Hop Bitters". Hanlan rodde {nd}, ensam, och satte dessutom nytt rekord p} str{ckan, f|r att bevisa att han skulle ha vunnit {nd}. Ingen lyckades bevisa om Soule eller Hanlan var skyldig till attentatet, men Hanlan blev kanadensisk nationallegend, och Courtney {r nu gl|mt - utom i sf-fandom. F|retogs som avslutning p} en fanvecka i Trufaneborg i juli 1980, fr}n H{sselby till Drottningholm av Anders Bellis, David Nessle, John S|ren Pettersson och Ahrvid Engholm i den senares b}t med utombordare, och om vilken V{ skrev: "Under f{rden utvecklades Den Hemlige Mannens /Bellis/ och Den Utomjordiske Rymdkejsarens /Nessle/ respektive personligheter. Det visade sig att dessa b{gge superhj{ltar besatt f|rv}nansv{rda krafter. Den Hemlige kunde flyta p} vatten, Den Utomjordiske kunde r|ra sig utan rullstol och tillsammans kunde de se n{stan 700 meter! Den Hemlige tilltalades 'Ers Hysch' eller 'Ers Konfidentielle' medan Rymdkejsaren kallades 'Ers Stell{rhet' eller 'Ers Stell{ra Galaxhet'. Det visade sig ocks} att Sp{nnande Cowboyen /Engholm/ skjuter sig." Ur lino: "- Vilken dag anser Ni att vi b|r nyttja v}ra remarkabla superkrafter till att er|vra jorden, Ers Stell{rhet? - Tja...fredag? Passar det bra, Ers Hysch?". Pseudonym f|r Gabriel Setterborg. Sk{mtsamt fanzine (sammandragning av engelskans crazy zine). Kritisk fanaktivitet, t ex recenserande. Fanzine med recensioner och kritik. Legendarisk, sannolikt osmaklig fanmat Uruselt fanzine. F|rkortning f|r Cosmos Tea Club. Underavdelning i Club Cosmos grundad 1981 av Lars-Erik Holmquist och Robert Ljung. Man kunde bli medlem genom att utvidga CTC:s telager med minst tv} nya sorter (CTC hade redan 20-talet sorter). Samlingsnamnet f|r HPL:s mytologi. Pseudonym f|r Arne M Sj|gren Modern gren inom sf som uppstod i mitten av 80-talet, fr{mst genom b|ckerna av William Gibson. Utspelas i en h|gteknologisk v{rld med inslag av kraftig degenerering. Hj{ltarna i genren utforskar g{rna den datorgenererad cyberspace (cyberrymden). Copyright (C) 1993 A Engholm; you are permitted to spread this file unchanged. _Tel: +46 08-6424077 _24h/day V.32/32"_ _ _ (_' _ , _ _ _ _ l_ , _ l_, _ _ l_) l_)(_' ._)(_ l(-'l )(_(-' l l(_ l l(_)l ) l_) l_)._) ahrvid@sfbbs.edvina.se Author: A Engholm, Date:05-Oct-93 From /usr/spool/mail/matoh Wed Oct 6 01:00:17 1993 From ahrvid@sfbbs.edvina.se Tue Oct 5 15:32:05 1993 Received: from mail.swip.net (mail.swip.net [192.71.220.11]) by godot.lysator.liu.se (8.5/8.5) with SMTP id PAA16371; Tue, 5 Oct 1993 15:31:56 +0100 Received: from c3po.edvina.se by mail.swip.net (5.65c8-/1.2) id AA11076; Tue, 5 Oct 1993 15:27:18 +0100 Received: from sfbbs.UUCP by c3po.edvina.se (4.1/SMI-4.1) id AA21879; Tue, 5 Oct 93 15:26:21 MET Received: by sfbbs.edvina.se (1.64/waf) via UUCP; Tue, 05 Oct 93 13:35:31 -1 for matoh@lysator.liu.se To: matoh@lysator.liu.se Subject: Fandboken del 3 From: ahrvid@sfbbs.edvina.se (A Engholm) Message-Id: <7c4Xac19w164w@sfbbs.edvina.se> Date: Tue, 05 Oct 93 13:35:05 GMT Organization: Science Fiction BBS tel +46 (0)8 6424077 Status: RO <*** D ***> En av CG Almquist i Holmsund skapad "hemlig organisation" som skall "skapa b{rkraftig grund f|r en v{l fungerande civilisation". Huruvida denna organisation ligger bakom l}gkonjuktur, k{rnkraftsolyckor och utgivandet av fler Kolon {r obekant. Drifting A way From It All, gradvis gafia. F d Wizard, sf-bokhandel som drevs av Bo Leuf i G|teborg. Fanns i slutet p} 70-talet vid J{rntorget, sedan p} Vasagatan, p} Storgatan, p} Olivedalsgatan och har nu blivit en postorderverksamhet som drivs fr}n Malm|. SFSF:s f|rsta aff{r (l}ngt innan SF-Bokhandeln...) n}gra m}nader efter bildandet. Efter ett m|te med filmvisning gl|mde sekreteraren Jan Dahlman l{mna igen den hyrda projektorn, varf|r f|reningen drabbades av straffavgift p} 100:-. Det var mycket pengar p} den tiden och motsvarade n{stan hela f|reningskassan. Dahlman tvingades avg}. Sf-klubb som drevs 1958 av fr{mst Torsten Lantz. N}gon formell klubbaktivitet l{r inte ha f|rekommit med Lantz utgav fanzines som Dajna och I v{ntan p} Dajna, samma }r. Pseudonym f|r John-Henri Holmberg i WDVF-fanzinen. Fan i Kalix, vars namn det en tid var popul{rt att skriva |verstruket med snedstreck. Stat i Det Fanniska Kriget. L}g under Autarkatet. Dansk fan. Pseudonym f|r Jonas S|derblad. Semiprozine utgivet av Iwan Hedman-Morelius i Str{ngn{s i m}nga herrans }r. "DAST" betyder "Deckare, Agentromaner, Science fiction och Thrillers", s} tidningen handlar till viss del om v}r genre. Bland skribenter m{rks bl a Bertil M}rtensson, Roland Adlerberth och Kjell Hjalmarsson (som alltid kan svara p} vilket nummer av ett pulp-magasin som p} 30-talet hade en viss novell av en viss f|rfattare). DAST-Magazines layout har i alla }r varit f|rf{rlig - redakt|ren sl{nger iv{g alla papper som kommer in till tryckeriet - men r|jer h{r en smittande entusiasm. P} senare }r har den varit nedl{ggningshotad (och en tid faktiskt formellt nedlagd), men sedan }teruppst}tt. Smeknamn p} Donald A Wollheim. [ven namn p} f|rlag han startade. DAW var en av de mest aktiva amerikanska fansen p} 30- och 40-talen. Doubledoubletoilandtrouble, Harry Warners mimeo. Fanzine utgivet f|r SAPA av John-Henri Holmberg. Avslutningsfest p} kongress. Person som {r med i en apa utan att bidra eller bara bidrar med minsta m|jliga. P} 50-talet uppfann en tokig privatforskare vid namn Dean denna maskin som |verf|rde roterad r|relse till acceleration utan behov av reaktionsmassa. John W Campbell p} Astounding ans}g att Dean-driften skulle bli utm{rkt f|r rymddrift, men tyv{rr ins}g han inte att den inte fungerade. Campbell hade f|r |vrigt en del annan pseudovetenskapligt p} sitt samvete; bland annat gav han spaltutrymme }t "dianetiken" (grunden till scientologin). {ven l}ngt efter att du {r d|d finns du i LASFS:s medlemslista. Att }terv{nda fr}n gafia. Utropades av Harlan Ellison med flera p} 50- talet, men den dog snart. Bildades som motvikt till Guerilla-fandom och Elit-fandom av David Nessle, Erik Andersson, Wolf von Witting och Ahrvid Engholm med syftet att "upptr{da som fannisk skiljedomare, som skall m{kla fred i fandom, genom att med f|rnuft och r{ttr}dighet fullst{ndigt pulvrisera allt motst}nd". David Nessle lovade att |sa ut propagandablad i "j{tteupplagor (minst 13 ex) och v}ldsamma ins{ndarstormar skall riktas mot alla betydande fanzines fr}n JoLaFa till der Zweck! Den Fanniska Inkvisitionens motto {r: En Fandom! En layout! En fald!" Vad Roger Sj|lander stundom kallats. Svenska namnet p} The Enchanted Duplicator, Walt Willis och Bob Shaws ber|mda fanepos om Jophans jakt efter Den Perfekta Fandomen, |versatt till svenska av Mats D Linder. BAGS gamla stencilapparat, som en g}ng kom fr}n Gripsholms slott; k|pt av Z{ta Zandersson i slutet av 1982. Ett smeknamn som ofta anv{nds p} Isaac Asimov, filosofie doktor i biokemi; numera h}ller Asimov (tyv{rr) p} med ett nytt forskningsprojekt: att studera biokemins f|rruttnelseprocess inifr}n sin kista. Spalt John-Henri Holmberg skrev under en l{ngre tid i V{. Efter TAFF-striden och V{:s h}rda kritik av SFSF:s styrelse hoppade han av (och ersattes av D‚nis Lindbohms "Den svarta stj{rnan"). Sade Karin Kruse 1985. Ett fanzine av Salafandom. Pseudonym f|r Johan Tibbelin i Salafandom. B|rjar enligt Birgers anh{ngare den 6 januari 1988 med }r 1. Det s{genomspunna himmelrike Roscoe skall ta alla sanna fans till efter den 200:e fandomen. D{r fl|dar floderna av stencilf{rg och corflu. Portot {r gratis. En j{ttelik Worldcon p}g}r oavbrutet. Alla femmefans {r s|tare {n s|tast och stenciler v{xer p} tr{d. Fanzinetitel fr}n Salaings}sfandom. Sagt av David Nessle i Fanytt 111 om Kaj Harju. Sedan John-Henri Holmberg hoppat av fr}n V{ som spaltskribent, ryckte D‚nis Lindbohm in och skrev ett stort antal spalter med detta namn. Det var bl a h{r LFP d|ptes till Lasses Far. Sverifandoms ledande seri|sa fanzine i b|rjan p} 80-talet, utgivet av Erik Andersson. Utgavs mestadels med en brevbilaga, som hette litet olika saker. David Nessle-romaner brukade ing} i inneh}llet (vilket s{ger en del om b}de tjocklek och kvalitet). Ok{nt f|r en del {r att Erik s}som Sveriges ende fanzineutgivare lyckades prya i skolan p} sitt fanzine, eller som det hette "p} science fiction-tidskriften Der Leuchtturm". Fanf|rlag h|sten 1985, Bellis/Harju, skulle utge The Enchanted Duplicator, Bellis "Jag skall i september ta ledigt fr}n all fanac och bara syssla med den h{r s} att den verkligen kommer ut". Kom aldrig. ({ven Det interfanniska kriget/fejden) t{cker den kanske mest legendomspunna perioden i svensk fandoms historia. Kriget b|rjade i mitten av 50-talet som ett internt sk{mt mellan Sam J Lundwall och dennes fiktiva stat Hyboria samt D‚nis Lindbohm och dennes Autarkatet, och var en parodi p} mond{na h{ndelser. Det f|rdes i form av meddelanden i brev, fanzines, via bandinspelningar - till slut {ven med smalfilmer. Det h{nde att Lundwall och Lindbohm tr{ffades f|r att planera fortsatta strider. P} 60-talet blandade sig andra fans i, utropade egna stater, b|rjade sluta allianser, m m. Konglomeratet av stater kallades Svea SF-Rike (notera dock att Danmark och Norge ingick). Nu b|rjade det bli r{tt komplicerat och de ursprungliga kontrahenterna tappade sakta intresset: det stora fanniska kriget sj{lvdog. Autarkatet var den f|rsta huvudkontrahenten och riket bestod ursprungligen av Sk}ne, Blekinge, Sm}land, Danmark (Dana Rike med huvudstaden Atlantia, K|penhamn), Halland, |land, Gotland. Det leddes av D‚nis Lindbohm, Autarken, som under sig hade ett flertal protektorer eller protektorii, som till exempel protektor Lexektor, protektor Sigilli (Bertil M}rtensson) med flera. Huvudstad var Strateborg (Malm|) och Autarken hade till sin hj{lp sitt trogna elitgarde Strato Legio. Hyboria var den andra huvudkontrahenten och riket bestod av Stockholm, S|dermanland och |sterg|tland (under 1962-63 {ven |arna, Gotland och |land, som protektorat). Det leddes av Sam J Lundwall, Lord Theo ({ven kallad The Overlord), och hade Theopolis (Stockholm, av autarkanerna {ven kallat Stocon City) som huvudstad. Stundom omn{mns Chandra som huvudstad, men det var egentligen namnet p} en av de sju delstaterna. Delstaterna styrdes av Lorder som satt i det styrande Oliarkatet. F|rutom Chandra var dessa delstaterna (med deras Lorder angivna inom parentes): Lemuria styrt av Lord Belseb (Christer Janson), Atlan styrt av Lord Jorge (J|rgen Peterz‚n, huvudstad Jorenburg), Path styrt av Lord Orgie (Hans Eklund), Bebendum styrt av Lord Flopphe (Bj|rn Forsberg), Arbien styrt av Lord Djinn (Rolf T|rntorp) samt Stratii styrt av Lord Argy (Arvid Gyllenberg). H{r kan man m{rka av de interna intrigerna - Argy var ursprungligen lierad med Autarken men efter en schism i club Meteor |vergick han tydligen till motst}ndarsidan. Till sin hj{lp hade Lord Theo elitgardet Legio de Hyborealis. Den f|rste (m|jligen j{mte Appeltofft och Polaris) n}gorlunda seri|sa medt{vlaren var Imperiet, dvs Uppland, V{stmanland, Dalarna, N{rke och V{rmland, lett av Imperator (Ingvar Svensson) och med huvudstaden Imperia (Uppsala). Det hade under sig protektoratet W{rke (V{rmland och N{rke) lett av Jan-Erik Lundquist (protektor Jel) med huvudstad i Kraj (Karlskoga) och Masrike (Dalarna) med huvudstad Wr|fwlia (Ludvika) lett av KG Jakobsson (Hystrix Cristata, latin f|r piggsvin med hj{lmkam). Masrike var fr}n b|rjan sj{lvst{ndigt men inkorporerades i Imperiet 1961. Kring |arna (|land och Gotland) med huvudstaden SF-By (Visby) stod en del h}rda slag. De h|rde ursprungligen till Autarkatet, men er|vrades 1962 av Hyboria, och 1963 av Imperiet. Ytterligare en medt{vlare blev Cosmonia, dvs V{sterg|tland, Dalsland, och Norget (Norge) med huvudstaden Cosmopolis (G|teborg) och lett av Acrc Ceasar, Lars-Erik Helin. Nu b|rjar splittringstendensen m{rkas, ty Norget, som var protektorat under Cosmonia blev sj{lvst{ndigt i april 1963 under protektor Phobos (Per G Olsen). Det antog d} namnet Norama och huvudstad blev Alhabor (Oslo). Men vid sin nordgr{ns hade Autarketet l{nge haft problem. Polaria, omfattande Halland hade brutit sig ut ur Autarkatet, fr}n b|rjan ledd av Alvar Appeltofft och sedemera av Lucifer (Hans-Ulrik Karl‚n, {ven kallad El Cid, tidigare Imperator Galaxis), huvudstaden (Halmstad) hette under Appeltoffts tid Union City men antog namnet Luxor 1962. Staten d|ptes om till Ultima Thule och huvudstaden fick namnet Luxoria i mars 1963. H|sten 1963 d|ptes staten till Lemuria och huvudstaden fick namnet Stellapolis (det {r obekant om detta Lemuria {r detsamma som Hyborias delstat, men det {r troligt). Ledande industri torde ha varit den som tillverkade gatuskyltar och kartor. Men Halland br|t sig ut ocks} ut ur Polaria/Lemuria. Centauria (Halland utom Halmstad) bildades med huvudstad Alpha (Falkenberg) ledd av Il Superslan (Mikael Bahn‚r). F|rvirringen var totalt och d} kastade sig Zlewwania (Essinge|arna med Kungsholmen i Stockholm) in i leken, lett av John-Henri Holmberg, kallad Zlewwator eller Xandriator, med h|gkvarteret Xanidratet. Det {r obekant om han hade st|d av Gandalusien, lett av Mats D Linder. Under hela tiden h|ll sig Vildmarken (Norrland) med huvudstad Fannyvall (Sundsvall) sig litet p} avst}nd. Vildmarken styrdes av Anders S Fr|berg (Malta), men n{r Utopia (Ume}) blev huvudstad 1961 meddelades |verraskande att diktaturen blivit vakant (kanske beroende p} att Fr|berg flyttat till Stockholm). Nu var hela Svea SF-Rike i en enda r|ra och det hj{lpte inte att Zlewwania, Lemuria, Autarkatet och Bebendum 1965 bildade alliansen Zlab; folk tr|ttnade p} r|ran. Den fanniska krigscivilisationen som vi k{nde till den var d|md till underg}ng, och inget kunde r{dda den. Vad som d{refter kom, var barbari. Ett uttalande av Sam J Lundwall i en intervju i newszinet V{ i slutet av 70-talet, som r|nte visst intresse. Uttalandet avs}gs styrka att amerikaner {r kulturellt fattiga, och den s{llan citerade forts{ttningen lyder: "Och d} menar jag riktiga bokhandlar, med A- sortering!" En epilog till historien {r att ett antal fans efter Nasacon 3, d} Futurianska Ambassaden ordnade en fanvecka, gick ut p} S|dermalm och sprejade graffiti med just orden "Det finns bara tre bokhandlar i New York" (fr}n en s{rskilt utskuren plastmatris!). Under detta v{rv hittade graffiti-fansen p} gatan en sprejburk fr}n gatukontoret med en f{rg som angavs vara "h}llbart bl}". Detta togs som ett tecken fr}n Lord Roscoe om att graffitin var ett angel{get v{rv, {ven om Holger Eliasson h|rdes yttra att han ocks} g{rna skulle vilja ha f{rgerna "bergfast illsvart", "outpl}nligt gallr|d", "perverst skriklila" och "virilt vr}lvitt" Var Sala/G|teborgs-fandoms universiella svar p} alla fr}gor. Uttrycket uppt{ckt av Ulf Nordenborg i Sala som brukade svara detta oavsett vad han tillfr}gades. [ven namnet p} ett klassiskt kassettfanzine av Erik Andersson och David Nessle 1980. Fr}n en lino av Ahrvid Engholm i V{. Namn p} hemlig karbon-APA som drevs av Hallstahammarfandom i b|rjan p} 80-talet som utkom med ganska m}nga s{ndningar. Namnet betyder Det Eviga Theet. Det fanzines f}s mot: LoC, bidrag, trade eller v{nligt brev med returporto. Fr}ga och svar som Hallstahammarfandom brukade yttra vid de mest absurda tillf{llen. Uttalande i brev av Sture H{llstr|m (Sedolin) omkring december 1969. Bakgrunden var att denne ville starta en sf-tidskrift och t{nkt sig ett namn - Tidskrift f|r SF - som H{pna!:s utgivare KG & Kurt Kindberg juridiskt {gde. D} han f|rs|kte f} loss namnet utgav Kindbergarna med Sam J Lundwalls hj{lp skyddsnummer som skickades till Kungliga Biblioteket och universitetsbiblioteken. (Dessa skyddsnummer {r numera extremt s{llsynta och sv}ra att f} tag p}.) H{llstr|m var pga en tidigare kongressaff{r fr}n b|rjan av 60-talet i fejd med Lundwall. Han retade sig nu ytterligare p} att Kindberg-br|derna avs}g att f|rs|ka kl{nga fast vid namnet Tidskrift f|r SF, p} de delvis falska premisserna att de utgivit tidskriften kontinuerligt (n{r det bara var en underrubrik till H{pna!). H{llstr|ms irritation kan f|rmodas ha vuxit av att John-Henri Holmberg hoppade av utgivningsprojektet. Delar av aff{ren refereras av Holmberg i Fanac nr 41. Han tryckte alla brev i {rendet - utom sitt eget, som han medgav var "avfattat p} ett smula uppr|rt spr}k" (s} uppr|rt att H{llstr|m hotade med st{mning). I ett sista brev till br|derna Kindberg sade H{llstr|m: "F|r att straffa Kurt Kindberg f|r hans l|ftesbrott /om samarbete/ har jag nu anh}llit att Tryckfrihetsbyr}n skall }terkalla utgivningsbeviset f|r det Kindberg{gda Thrillermagasinet. Detta mitt senaste utspel b|r ge Kindberg s|mnl|sa juln{tter". En sorgesam epilog {r att H{llstr|m som svar p} Kindbergs brev till Justitiedepartementet (d{r denne p}stod att han utgivit Tidskrift f|r SF i tolv }r) sade: "Boktryckare Kindberg har underl}tit att tillst{lla stipulerade bibliotek exemplar av den tryckta skriften. Jag finner att Kindberg f|rbrutit sig mot lagen ang}ende skyldighet att avl{mna f|r bibliotek avsedda exemplar av tryckt skrift av den 8 april 1949, paragraf 1 och 4. Anh}ller att Kindberg bestraffas enligt sagda lag, paragraf 6. Dock med tanke p} Kindbergs oh|rsamhet under hela tolv }r vill jag f|resl}, att straffet ist{llet f|r b|ter blir frihetsstraff." Sk{mtsamt namn f|r Clloev anv{nt av D‚nis Lindbohm sj{lv. Klassisk rubrik i newszinet V{ (nr 42) med anledning av att SFSF-styrelsen f|r att m|ta TAFF framlade ultimativa f|rslag. Under l}ng tid d{refter anklagade folk i styrelsen V{ f|r att i detta nummer ha kallat dem nazister. Det som fanns i numret var en lino som sade "Vi har hittat en bra och witter ny styrelsemedlem!!! Han heter Adolf n}nting..." och "de som rensades ut under den lefendariska fejden inom SFSF i b|rjan av sextiotalet kallade sig nazister |ppet. De dolde inte sina }sikter - f|r vilket de b|r h}llas h|gt". De ultimativa f|rslag styrelsen lade fram hade dock den karakt{ren att en viss uppr|rdhet var befogad: styrelsens f|rslag skulle antas i detalj, annars skulle alla i styrelsen avs{ga sig sina poster och John-Henri Holmberg skulle tillbakakr{va diverse l}n f|r att s{tta f|reningen i konkurs. L}ngt senare h{vdade Engholm (sk{mtsamt) "att styrelsen f|rskingrar medlemmarnas pengar {r uppenbart l|gnaktigt. T{nk sj{lva: om den f|rskingrade dem, vad skulle de d} ha kvar att festa upp?" En professionellt sf-verksam. ({ven dittograph.) Spritstencilapparat. Pseudonym f|r Per Svensson. Medredakt|r f|r Qwerty. F|rkortning f|r Kjell Borgstr|ms fanzine Det lutande L{rktr{det som i mitten p} 70-talet var ett av de flitigast utkommande. "Do Not Blab". Meddela bara de r{tta personerna. "Do Not Print". F}r inte tryckas. "Do Not Quote." F}r inte citeras. Namn p} en h|gst amat|rm{ssig videofilm av Wolf von Witting, Ahrvid Engholm och Anders Bellis inspelad i Sigma Terra Corps regi h|sten 1980. Den avs}gs bli en dokument{rfilm om fandom och sade bl a: "Till skillnad fr}n andra intresser|relser har science fiction-fandom i sin fanniska del den i sammanhanget t{mligen unika egenskapen att dess medlemmar, fansen inte {r ett dugg intresserade av det de {r intresserade av". Comet-Johan Bensin jr stod f|r manus, Ture Storm ansvarade f|r ljuset och Raket-Pelle Stj{rnkvist hade den tunga uppgiften att sminka den osminkade sanningen. Devis f|r Liftarens guide till galaxen. Sf-f|rening som drevs i Dalsj|fors (inte l}ngt fr}n Bor}s) av Thomas Alm och Patrik Henkers omkring 1985. Hade ambiti|sa planer p} medlemsfanzine, regelbundna m|ten osv. F|reningen l{r s} sm}ningom ha utmynnat i en rollspelsf|rening. Fanniskt rockband med Hans Bruggener, Leif Carlsson, Mika Tenhovaara. Bytte sedemera namn till Lighthouse. Pseudonym f|r Nybrofanen Lars Larsson. P}stods ha "hyperintraven|sa glas|gon". Ofta omn{mnt som "Dr Str}lpistol (i innekretsar k{nd som Lars von Laserstr}le)". En novell p} 100 ord, titeln or{knad; vanlig i brittisk fandom. Handgjort fanzine i ett ex utgivet av Ingvar Svensson 1960 som en parodi p} Wr|fwel. Det enda exemplaret var avsett att cirkulera. Fantasybokserie utgiven av {ventyrsspel i Stockholm 1988- 93. H|ll god klass. Kortroman av D‚nis Lindbohm publicerad 1964 av Malcon Cirkeln. Handlar om ett sexuellt m|te mellan en m{nniska och en utomjordisk |dla och v{ckte stor uppm{rksamhet i den vid tiden t{mligen pryda svenska fandomen. Sf-m|te eller kongress i Drammen, Norge, 1962. Det {r oklart om det kom till st}nd. Det skulle i s} fall ha varit Norges f|rsta sf-con. (Jfr Ulvcon, 196?.) F|rkortning f|r Trollh{tte-klubben De Riktigt Ockulta Galningarna. Mest k{nde medlem {r Partikel-Janne Wallenius som vann TV:s 48 000 kr-fr}ga. Var under en tid mycket aktiva, utgav fanzines, hade m|ten och s{nder i Trollh{ttans n{rradio. Namn p} fanniskt rockband i Hallstahammar i b|rjan p} 80-talet. Sedan Tenhovaara flyttat till S|dert{lje sades Anders Bellis f|rs|ka g} med i bandet, varvid Fanytt anm{rkte: "ingen har instrument och bara Mika kan hantera det instrument som han inte har. Och s} beh|ver man en trummis". Fanzine utgivet f|r SAPA av Bo Stenfors p} 60-talet. Den "|verraskande" slutsentensen i en av B|rje Cronas noveller som kommit att bli s{rskilt omtalad. Ett uttryck popul{rt i Hallstahammarfandom. L{r ursprungligen komma fr}n ett k}seri av D‚nis Lindbohm. namnet p} en fanfond som skickar fans mellan USA och Australien. Betyder Down and Under Fan Fund. Mond{n (Birgerslang). Vad fanen kallar dumhet. Uttrycket {r t{mligen ogrammatiskt och kommer fr}n en Blixt Grodon-serie av Lon (Lars Olsson), vari bl a talas om "ondskans seger |ver dumskan". Den princip som analyseras av D‚nis Lindbohms kosmonomi enligt vilken logomatikens lagar f}r positiva och negativa krafter i universum att samverka. Duplikator, stencilapparat. "Don't You Know There's a War On" fick de som klagade p} krigstidens d}liga f|rh}llanden veta. Gren inom sf-litteraturen och motsatsen till utopia. Kommer fr}n grekiskan och betyder "d}lig plats". Ibland anv{nds uttrycket anti-utopi. Dystopier har spelat en stor roll inom sf p} 1900-talet och den mest k{nda i genren {r George Orwells "1984". Band hos Salings}sfandom i b|rjan av 80-talet. Uttryck med anknytning till lavemang var |ver huvud taget popul{ra i dessa kretsar vid denna tid. Gruppen d|ptes sedan om till M{ssingshumoristerna. Hoax som skrev brev med synpunkter p} M}rtenssons och Sem Sandbergs novellsamling Vilse (1981). <*** E ***> Den brittiska p}skkongressen som h}lls omkring p}sktid varje }r. En av de ledande kongresserna, j{mte Worldconen. F|rkortning f|r Eskilstuna-BarnEns SamS{ndnings-Organ. Det namn under vilket Tony Eriksson, Mats Nilsson m fl i b|rjan av 80-talet skickade ut fanzines. Fanytts fanzineanm{lningsspalt, namnet inspirerat av PC Jersilds sf-roman Efter Floden. En liten apa som drevs av Chris Schander i b|rjan av 80-talet. Gammalt smeknamn p} Arthur C Clarke, som under sin fan-period ans}gs ha ett stort "ego". K{nsla av sj{lvtillfredst{llelse fr}n ber|m. Kommer fr}n engelskans ego boosting. I jakt p} egoboo kan fans bli fullkomligt hysteriska och g} |ver d|da kroppar, s} hantera denna vara f|rsiktigt! En m{rkligt paradox {r att hur h}rt n}gon {n jagar Egoboo, kan Egoboo inte er|vras - den kan bara sk{nkas av andra. Att bl{ddra igenom ett fanzine efter ens eget namn, s} att man bara beh|ver l{sa det som st}r om en sj{lv. En tjock 500-sidors s{ndning fr}n FAPA kan det vara legitimt att egoscanna. Fil dr i litteraturhistoria och nominellt redakt|ren f|r H{pna! Dock l{r Ekstr|m endast ha tagit aktiv del i redakt|rskapet de f|rsta }ren. D{refter redigerades H{pna! av Kindbergbr|derna sj{lva och deras anst{llda, ibland med aktiv medverkan av fans s}som Alvar Appeltofft. <11 december> fandom f|ddes den dagen 1929, d} det f|rsta fanklubbm|tet arrangerades av The Scienceers i New York Grupp best}ende av Tony Eriksson, Jan Risheden, Magnus Eriksson och Petter Andersson, med m}let att "rensa upp i fandomtr{sket". Man sade: "Ni kommer att trivas i v}r nya fandom. Eller uteslutas... Vi kommer inte att spara p} fanzineblockaderna. Fandom m}ste rensas upp. Vi ska g|ra det." (Det d|k mycket riktigt upp en hel del br}k i Elit-fandoms sp}r.) Pseudonym f|r Olof Gahmberg, medarbetare i Dajna. K{nd amerikansk sf-klubb, ofta kallad the Little Men. Tidig pseudonym f|r Mats D Linder. Ett uttalande ur V{ nr 7, med anledning av att en person i SFSF:s styrelse uttalade att Anders Bellis inte var en betrodd person f|r att f} l}na nycklarna till SFSF:s lokal f|r m|ten. Samma nummer talade ocks} om "vad i alla gl|dheta mimeographer det {r f|r fakefanniskt profitintresse som driver Sam J Lundwall" med anledning av att medlemsavgiften f|r SF-Kongressen 1979 satts till 100:- (f|rsta kongressen som br|t 100-kronorsvallen). Zinet var k{nt f|r uttalanden vars kraft stod i omv{nd proportion till substansen. Med anledning av en fejd Bellis-de Vil sade fanzinet "Ingen trufan kan }se detta stillatigande!! Vi m}ste g} till motangrepp!! Vi m}ste fandoms namn }tervinna f|rlorad terr{ng!! Vi m}ste rusta oss f|r strid!! F|r att g} till motangrepp m}ste vi dock veta VAD det {r vi skall angripa..." Ur artikel i JVM av Ahrvid Engholm, citerad i DN 1985. Artikeln tog upp en del skrivtips, och avs}g att illustrera att man inte fick l}ta novellintriger bli ologiska. Planerad film av Club Cosmos Film Team 1981, som bl a skulle ha handlat om den "otrolige Holger" (parodi p} Den otrolige Hulken) som vid ov{ntade tillf{llen fick p} sig lustiga hattar och gr|na prickar i ansiktet. Novell av B|rje Crona som skrevs i samarbete med deltagarna p} SF-Kongressen 1979 och inneh|ll en del av fanniskt intresse. Sedemera publicerad i en av hans novellsamlingar. I novellen f|rekommer inslag av |jvind Bernander och David Nessle, bland annat. Seri|st, finskt sf-fanzine redigerat av Ben Roimola i }bo. Det f|rsta p} svenska spr}ket utgivet i Finland. BSFF-band 1982. Fan (Birgerslang). Plural entar. Fangathering (Birgerslang). Fannisk (Birgerslang). Fiawol (Birgerslang). Fanzine (Birgerslang). Fandom (Birgerslang). F|reslagen alternativ ben{mning f|r fanzine. Tiden strax innan fandom startade. "F|rfandom". I Sverige p}st}s ibland att en eofandom funnits i form av att Harry Martinsson p} 40-talet var med i en klubb som sysslade med fantastisk litteratur och l{ste Jules Verne Magasinet (denna uppgift {r obekr{ftad). Per Lindstr|m (1926-56), f|rfattare och litterat|r, utgav en egen stencilerad sk|nlitter{r skrift kallad Pan som tydligen hade fantastiska drag (han utgav ocks} en sf-roman samt skrev artiklar, noveller och dikter i fanzinen Futura och Star Stuff). Kjell Hjalmarsson utgav i b|rjan p} 50-talet det handskrivna Veckans Tidsf|rdriv som torde ha haft sf-inneh}ll (namnet r|jer anknytning till Veckans {ventyr). Leif Andersson utgav 1953-55 ett handskrivet fanzine kallat Thagar Dan, vilket ocks} var namnet p} den {ventyrsber{ttelse, d{r hj{lten hette Thagar Dan, fanzinet tydligen inneh|ll. [ven den stockholmska gymnasieklubben Andromeda och deras blad V}r Rymd n{mns stundom som en eofandom. N{r man kommer in p} tidiga klubbar som dock senare hade regulj{r fankontakt kan man n{mna club Meteor fr}n b|rjan av 50-talet (1952?) och Futura (som m|jligen var n}got tidigare - det {r sv}rt att veta; }ren 1950 eller 1951 har n{mnts). Enligt JVM/V{:s redakt|r p} 40-talet, Rolf Ahlgren, {r det inte om|jligt att det bildades s} kallade St}lmansklubbar medan JVM/V{ tryckte serien om Titanen fr}n Krypton, men de torde mer ha haft att g|ra med friluftsliv och lyftning av j{rnskrot och inte fantatisk litteratur. P} stackars Elmer Perdues skrivmaskin phanns inte bokstaven ph, s} han phick skriva ph ist{llet. S} ph|rph{rligt! I London p} 50-talet fanns detta slanshack, bebott av Vincent Clarke och Ken Bulmer. Officin f|r fanzinetryck startad av Jan Annerstedt. Namnet kommer fr}n Falkenbergs gymnasiums Elev-R}ds stencilapparat. Detsamma som Proximaofficin. Edgar Rice Burroughs-fandom. Kallades David Nessle och Helena Eriksson n{r de bodde p} Spr{ngkullsgatan 23 B (ocks} k{nd som Spr{ngknullsgatan) i G|teborg. Under dem bodde de inte helt ok{nda och till yttermera visso n}got |k{nda Tom och Titti Benson. Namnet p} Ahrvid Engholms stencilapparat; namnet erh|ll maskinen redan p} 70-talet d} den tryckte de f|rsta numren av Forodrims fanzine Palantiren. [garen (Matts Lundgren) kom en dag p} h|sten 1979 in p} SFSF och ville bli av med Ernst pga en flyttning. Engholm var f|rst att s{ga "JA!!!" och utf|rde sedan en FATT-bedrift n{r han bar hem den. Ernst har sedan dess tryckt flera tusen sidor och {r fortfarande i fungerande skick. (Men den som har ett ny stencilf{ste, dvs |versta delen av stencilduken, f}r g{rna h|ra av sig!) Fanzine med erotisk inriktning. Roman av David Nessle och Martin Kristenson fr}n 1977. F|rfattarna skrev varannan sida och hade uppst{llt n}gra enkla regler: 1. Varje sida m}ste inneh}lla minst trettio d|dade, 2. Esaac m}ste sv{va i d|dsfara minst tv} g}nger per sida. Den andra d|dsf{llan lades med f|rdel l{ngst ner p} sidan s} att medf|rfattaren fick l|sa den, och skulle vara s} om|jlig att klara sig ur som m|jligt. I en typisk d|dsf{lla blev Esaac ingjuten i ett betongblock med flera kilometers sida tillsammans med giftormar, psykotiska massm|rdare och Sickan Carlsson p} en planet som just h|ll p} att explodera, f|rlamad av ett nervgift och med en atombomb inopererad i magen. Efter hand blev dock uppl|sningarna p} dessa d|dsf{llor s} usla att Martin Kristenson i desperation uppfann en maskin som automatiskt skulle ta d|d p} Esaac om det blev en d}lig uppl|sning. Nessle kontrade med att g|ra en uppl|sning som var s} fantastiskt usel att maskinen kortsl|ts. Kristenson svarade med att hitta p} att maskinen efter kortslutningen hade b|rjat fungera bakl{nges: "Maskinen som tidigare kortslutits b|rjade spotta fram uppl|sningar, den ena uslare {n den andra. Esaac valde den s{msta och klarade sig". Denna ganska tjocka roman har av n}gon anledning aldrig publicerats i sin helhet.